Hej!
Idag ska jag åka bort så jag vet inte riktigt när jag kommer hem igen? Men på måndag tror jag. Så idag blir det nog inget kapitel och förmodligen inte dom andra dagarna heller:( Men sen när jag kommer hem igen ska jag bli bättre på att skriva ;)
Puss Erica
Puss Erica
Without You I'm Nothing...♥ - Kapitel 18
"-Hur är det med hon?" frågade Eric med hopp i rösten.
"-Det ser bättre ut nu" Eric tittade med tårar i ögonen på mig och kom till mig igen.
"-Vad frågade du?" han log varmt och kysste mig på pannan.
"-Jag frågade hur det var med dig?" han log lite igen.
"-Men..så vad sa han?" jag visste ju inte vad som hade hänt, men jag visste att det var nått som hade hänt eftersom jag är här.
"-Att det ser bättre ut nu" kan slängde mig fram och kysste honom länge.
"-Jag trodde aldrig jag skulle få göra så igen" sa han och kramade mig försiktigt.
Nästa morgon i Eric's perspektiv:
Jag hade sovit på sjukhuset inatt, jag ville ju inte lämna henne själv inte för att hon var själv här men jag vill ändå vara här med henne. En sköterska hade kommit med en säng till mig som jag kunde ha bredvid Nathalie's.
Idag skulle vi få åka hem, tydligen var det en hjärnskakning hon hade fått, en riktigt stor. Varför hon hade tappat luften vet dom inte riktigt men dom tror att hon kanske ramlat så hon hade fått nått i magen. Men nu mår hon riktigt bra och idag ska vi åka hem.
Jag hjälpte Nathalie att plocka ihop alla sakerna som vi hade tagit med när ambulansen kom och hämtade henne, sen gick vi ut i korridoren hand-i-hand, sa till doktorn att vi tänkte åka hem. När vi kom ut i det kalla vintervädret rös Nathalie till så mycket att hon höll på att ramla.
"-Ska jag hålla i dig kanske?" hon tittade på mig med lurig min.
"-Ingen fara, jag har lärt mig att gå själv" hon såg lite små irriterad ut.
"-Haha, jo jag såg det" hon knuffade mig i sidan och började springa.
"-Ta mig då om du kan" jag skyndade springa efter. Jag var så glad att det hon hade blivit bra så fort.
Tillslut fick jag tag i henne och hon kunde inte sluta skratta, inte jag heller för den delen.
"-Så, nu har jag dig" vi båda flåsade i takt.
"-Ja, men jag gjorde det med mening" hon tittade ner i marken och andades tungt.
"-Mår du inte bra?" jag släppte greppet om henne och höll henne försiktigt.
"-Jodå, jag mår bra, kanske ska vara lite försiktig bara" vi fortsatte gå hem mot lägenheten.
Jag låste upp dörren, men vad det luktar konstigt. Jag tänkte kanske att det bara var jag som tyckte det, så jag sa inget. Men Nathalie hade också känt att det luktade konstigt.
"-Vad är det som luktar?" vi gick in och började titta oss omkring efter nått som skulle kunna orsaka lukten, men vi hittade inget. Men vi fortsatte gå och hittade.....
Så kapitel 18, det var det nu va...? Kort men hoppas det inte blev för segt! Tipsa mig om vad ni vill ska hända, så kanske jag kan ta med den i novellen! ;) Fortsätt kommentera nu! Ni är jätteduktiga!!! :D
Puss Erica ♥
Förlåt ingen...
Förlåt för att jag är så dålig på att lägga upp kapitel nu! :( Men var inte hemma igår och kom precis hem nu, men det kommer komma ett kapitel ikväll! Lovar!! ;) Jättekul att ni kommenterar!! :D
Puss på er ♥
Puss på er ♥
Without You I'm Nothing...♥ - Kapitel 17
"-Nej, hon har haft feber i två dagar nu, men jag såg inte vad det var som hände, jag satt i köket när jag hörde hur hon skrek, sen sprang jag dit men då hade hon ingen puls" mannen nickade.
"-Kommer hon klara sig?" jag tittade med orolig blick på honom.
"-Jag vet inte, men vi ska göra vad vi kan" jag kunde inte förstå vad som hade hänt, men det skulle vi nog aldrig få veta heller.
När vi kom till sjukhuset skyndade sig alla ut för att hjälpa oss att få henne in i värmen och för att få henne att börja andas. Jag visste inte vad jag skulle göra utan Nathalie, jag skulle inte kunna fortsätta leva utan henne.
Nathalie's perspektiv:
Jag kände att det var tungt att andas, jag försökte vända mig på sidan men det gick inte. Jag öppnade mitt ena öga försiktigt, och tittade upp i den starka lampan. Vart var jag, jag såg hur Eric låg över mig och...Grät?
"-Eric?" sa jag så det nästan inte hördes. Han hörde inte.
"-Eric?" sa jag lite högre. Han höjde huvudet lite och tittade på mig med blanka ögon.
"-Nathalie!" han slängde sina armar om mig och kramade mig försiktigt.
Vad hade hänt? Nu såg jag att jag var på ett sjukhus. Eric släppte taget om mig och sprang ut i korridoren och ropade på en doktor. En doktor kom in springande och började känna mig på pannan och fråga hur jag mådde, jag tittade med stora ögon på Eric och han kom närmare och tog min hand och kramade med mjukt.
"-Vad är det som har hänt?" jag såg hur Eric fick kämpa mot tårarna när han sa "-Du ramlade ur sängen hemma och slog i dig så hårt så du började blöda och var tvungen att åka in till sjukhuset för att du andades inte" sakta rann en tår ner för hans kind och han satte sig på knä bredvid sängen och kysste min hand.
Hur kunde man göra sig illa så mycket att man måste åka till sjukhuset när man bara hade ramlat ur en säng? Men tydligen var det ganska allvarligt eftersom jag hade slangar överallt.
"-Eric..när får jag komma hem?" han skakade på huvudet och sa "-Jag vet inte älskling, jag vet inte när" han ställde sig upp och gick fram till doktorn, som stod med ryggen mot mig.
"-Hur är det med hon?" frågade Eric med hopp i rösten.
"-Det ser bättre ut nu" Eric tittade med tårar i ögonen på mig och kom till mig igen.
"-Vad frågade du?" han log varmt och kysste mig på pannan.
"-Jag frågade hur det var med dig?" han log lite igen.
"-Men..så vad sa han?" jag visste ju inte vad som hade hänt, men jag visste att det var nått som hade hänt eftersom jag är här.
"-Att det ser bättre ut nu" kan slängde mig fram och kysste honom länge.
"-Jag trodde aldrig jag skulle få göra så igen" sa han och kramade mig försiktigt.
Förlåt!!! Jag är jätteledsen att jag inte har skrivit nått på så länge!!! Och att det här blev så kort... men jag har inte varit hemma så det är därför :( Imorgon kommer det inte heller att komma nått för då ska jag bort igen...Men det kommer ett på torsdag! Jag lovar!!! Så lämna inte bloggen nu snälla!!!! ♥
KOMMENTERA!!!! :)
Puss Erica ♥
....
Förlåt men det kommer ett sen idag! :)
Puss Erica
Puss Erica
Without You I'm Nothing...♥ - Kapitel 16
Vi lade oss på sängen och tittade upp i tacket, Eric höll fortfarande min han i ett mjukt grepp. Jag rullade över så att jag låg på sidan och kunde se hur fin han är.
"-Eric.."
"-Mm, vad är det?" han rullade över på sida han med och tittade på mig med undrande ögon.
"-Förstår du hur glad jag är som har dig?" han log det vackraste leendet som fanns på denna jord.
"-Det är jag som ska vara glad att jag har dig" jag log och han kysste mig mjukt.
Det fanns ingen som jag älskade mer än honom och så somnade vi den kvällen.
Eric's perspektiv:
Solen lyste in genom fönstret i köket, när jag satt och åt lunch. Fast att det hade kommit ganska mycket snö var det ändå ganska varmt och soligt ute. Jag njöt av frukosten, men det hade ju såklart vart mycket bättre om Nathalie satt här också. Men hon hade blivit sjuk, hon fick feber för två dagar sedan, men det hade inte gott över än. Jag tog med mig ett glas vatten och gick in till henne och satte mig på sängkanten. Hon såg ut att frysa.
"-Hur mår du älskling?" jag strök henne på pannan, hon öppnade ögonen.
"-Inte så bra" mumlade hon och blundade igen.
"-Stackare, du blir snart bättre ska du se" jag pussade henne på kinden och gick ut till köket igen.
Jag satte mig vid köksbordet och läste någon tidning, vet inte vad det var för något, men jag måste ju ha nått att göra. Tidningen handlade om apor, jag visste inte riktigt varför nån hade gjort en tidning om apor. Det kändes som att jag hade suttit här en evighet. När skulle hon bli frisk igen? Hoppas snart, tänkte jag, precis när jag hörde hur nån skrek till. Jag sprang in till Nathalie. Hon låg och blödde på golvet.
"-Nathalie!!" jag sprang fram och satte min på knä bredvid henne. Hon svarade inte när jag pratade med henne. Hur kunde hon börja blöda? Hon måste ha slagit i huvudet i bordet som hon hade på sidan om sängen, men riktigt hård isånafall.
Jag lade örat där jag vill höra hjärtat slå. Men jag hörde inget! Jag sprang ut i köket och hämtade mobilen och skyndade mig ringa 112. Dom svarade snabbt och skulle vara här inom 5 minuter.
"-Snälla Nathalie vakna" viskade jag mot hennes panna.
Ambulansen kom in springande genom dörren och jag visade dom vart Nathalie var, dom lyfte upp henne på en sån där bår och rullade ut henne och in i ambulansen.
"-Jag måste få följa med" jag lade handen på en av ambulansmännens axel.
"-Självklart" så jag hoppade in där bak där Nathalie låg och hade en massa slangar överallt.
"-Vet du vad som hände?" jag vände mig mot ambulansmannen.
"-Nej, hon har haft feber i två dagar nu, men jag såg inte vad det var som hände, jag satt i köket när jag hörde hur hon skrek, sen sprang jag dit men då hade hon ingen puls" mannen nickade.
"-Kommer hon klara sig?" jag tittade med orolig blick på honom.
"-Jag vet inte, men vi ska göra vad vi kan" jag kunde inte förstå vad som hade hänt, men det skulle vi nog aldrig få veta heller.
När vi kom till sjukhuset skyndade sig alla ut för att hjälpa oss att få henne in i värmen och för att få henne att börja andas. Jag visste inte vad jag skulle göra utan Nathalie, jag skulle inte kunna fortsätta leva utan henne.
Förlåt för jättekort kapitel! Men orkar inte mer nu. Kommer mer imorgon ;) Kom igen nu!! KOMMENTERA!!!! :)
Puss Erica ♥
"-Eric.."
"-Mm, vad är det?" han rullade över på sida han med och tittade på mig med undrande ögon.
"-Förstår du hur glad jag är som har dig?" han log det vackraste leendet som fanns på denna jord.
"-Det är jag som ska vara glad att jag har dig" jag log och han kysste mig mjukt.
Det fanns ingen som jag älskade mer än honom och så somnade vi den kvällen.
Eric's perspektiv:
Solen lyste in genom fönstret i köket, när jag satt och åt lunch. Fast att det hade kommit ganska mycket snö var det ändå ganska varmt och soligt ute. Jag njöt av frukosten, men det hade ju såklart vart mycket bättre om Nathalie satt här också. Men hon hade blivit sjuk, hon fick feber för två dagar sedan, men det hade inte gott över än. Jag tog med mig ett glas vatten och gick in till henne och satte mig på sängkanten. Hon såg ut att frysa.
"-Hur mår du älskling?" jag strök henne på pannan, hon öppnade ögonen.
"-Inte så bra" mumlade hon och blundade igen.
"-Stackare, du blir snart bättre ska du se" jag pussade henne på kinden och gick ut till köket igen.
Jag satte mig vid köksbordet och läste någon tidning, vet inte vad det var för något, men jag måste ju ha nått att göra. Tidningen handlade om apor, jag visste inte riktigt varför nån hade gjort en tidning om apor. Det kändes som att jag hade suttit här en evighet. När skulle hon bli frisk igen? Hoppas snart, tänkte jag, precis när jag hörde hur nån skrek till. Jag sprang in till Nathalie. Hon låg och blödde på golvet.
"-Nathalie!!" jag sprang fram och satte min på knä bredvid henne. Hon svarade inte när jag pratade med henne. Hur kunde hon börja blöda? Hon måste ha slagit i huvudet i bordet som hon hade på sidan om sängen, men riktigt hård isånafall.
Jag lade örat där jag vill höra hjärtat slå. Men jag hörde inget! Jag sprang ut i köket och hämtade mobilen och skyndade mig ringa 112. Dom svarade snabbt och skulle vara här inom 5 minuter.
"-Snälla Nathalie vakna" viskade jag mot hennes panna.
Ambulansen kom in springande genom dörren och jag visade dom vart Nathalie var, dom lyfte upp henne på en sån där bår och rullade ut henne och in i ambulansen.
"-Jag måste få följa med" jag lade handen på en av ambulansmännens axel.
"-Självklart" så jag hoppade in där bak där Nathalie låg och hade en massa slangar överallt.
"-Vet du vad som hände?" jag vände mig mot ambulansmannen.
"-Nej, hon har haft feber i två dagar nu, men jag såg inte vad det var som hände, jag satt i köket när jag hörde hur hon skrek, sen sprang jag dit men då hade hon ingen puls" mannen nickade.
"-Kommer hon klara sig?" jag tittade med orolig blick på honom.
"-Jag vet inte, men vi ska göra vad vi kan" jag kunde inte förstå vad som hade hänt, men det skulle vi nog aldrig få veta heller.
När vi kom till sjukhuset skyndade sig alla ut för att hjälpa oss att få henne in i värmen och för att få henne att börja andas. Jag visste inte vad jag skulle göra utan Nathalie, jag skulle inte kunna fortsätta leva utan henne.
Förlåt för jättekort kapitel! Men orkar inte mer nu. Kommer mer imorgon ;) Kom igen nu!! KOMMENTERA!!!! :)
Puss Erica ♥
Without You I'm Nothing...♥ - Kapitel 15
"-Så nu går vi så får du se vart han jobbar och du får träffa honom också" hon följde med fast jag såg att hon inte ville.
När vi kom utanför dom stora dörrarna såg jag hur hon stelnade till.
"-Vad är det?" hon stirrade rakt fram in genom dörrarna.
Det var Eric som stod där och log. Han öppnade dörren åt oss och vi gick in.
"-Tja" Eric räckte fram handen mot Sara som skakade den medan hon tittade på mig med stora ögon.
"-Hej gumman" sa Eric och kramade om min hand och kysste mig på kinden.
"-Så ni bor verkligen tillsammans?" hon tittade på oss med stora ögon.
"-Haha, ja det gör vi" sa jag och Eric i munnen på varandra. "-Och det kommer vi alltid att göra"
Sara hade gått hem eller om hon skulle handla julklappar, det vet jag inte. Jag var kvar med Eric och tänkte vänta tills han slutade jobba så vi kunde göra nånting sen. Jag satt och lyssnade på när han sjöng inne i det lilla rummet. Det var så fint, han var så duktig. När han hade spelat in tre låtar var han klar och vi kunde gå.
"-Vad ska vi göra nu då?" han tog min hand och värmde den i sin.
"-Jag vet inte, vad vill du göra?" jag tittade upp på honom.
"-Kan vi inte åka hem till dina föräldrar och hälsa på dom?" han tittade ner på mig och log frågande.
"-Jo, det kan vi göra. Jag måste bara ringa och kolla så att dom är hemma" jag tog upp mobilen ur fickan och slog in mammas nummer. Det dig tre signaler innan hon svarade.
"-Hej gumman!" hon lät glad.
"-Hej mamma!"
"-Hur har ni det?" sa hon nyfiket.
"-Vi har det jättebra! Men vi undrar om vi kan komma?" jag tittade upp mot Eric som log medan jag väntade på svar.
"-Nu? Ja, det skulle vara jättekul"
"-Okej, vad bra, då kommer vi om tjugo minuter ungefär"
"-Vill in ha någon middag?" hon lät hoppfull. Jag kollade upp på Eric som hade hört vad hon frågat och nickade.
"-Ja, om det går bra så?" jag log glatt mot Eric.
"-Okej vad kul, då fixar jag det" vi lade på och vi fortsatte gå.
Eric släppte inte min hand på hela tiden medan vi gick till det lilla huset som jag också en gång hade bott i, för inte då länge sedan ändå och man tänker efter, bara ett par månader.
När vi kom fram till dörren, knackade vi på och det tog inte länge innan mamma kom och öppnade med ett stort leende på läpparna.
"-Hejsan! Det var länge sedan" både jag och Eric kramade henne och vi gick i i köket, där hon hade duckat upp maten till oss.
"-Men..Ska inte du äta?" jag tittade med undrande ögon på mamma.
"-Nej, jag har redan ätit" sa hon och gjorde en gest att vi skulle sätta oss.
Maten var jättegod, vi tackade för maten och gick upp till mitt gamla rum. Det luktade precis som det brukade göra när jag fortfarande bodde kvar här. Jag slängde mig på sängen och Eric var inte långt efter.
"-Vad fint ditt rum är" han tittade sig omkring i det lilla rummet.
"-Tack, men det är litet" han tog min hand och lyfte upp så den låg i hans knä.
Vi lade oss på sängen och tittade upp i tacket, Eric höll fortfarande min han i ett mjukt grepp. Jag rullade över så att jag låg på sidan och kunde se hur fin han är.
"-Eric.."
"-Mm, vad är det?" han rullade över på sida han med och tittade på mig med undrande ögon.
"-Förstår du hur glad jag är som har dig?" han log det vackraste leendet som fanns på denna jord.
"-Det är jag som ska vara glad att jag har dig" jag log och han kysste mig mjukt.
Det fanns ingen som jag älskade mer än honom och så somnade vi den kvällen.
Jag vet att nästan alla kapitel slutar lika...Men det är bara nu i början sen kommer det bli bättre! Men säga nu ALLA vad ni tycker alltså. KOMMENTERA!!!!! Vet också att det blev kort. Men kommer ett imorgon. ;)
Älskar er //Erica ♥
Without You I'm Nothing...♥ - Kapitel 14
"-Haha, vad gör du?" jag kunde inte låta bli att skratta lite åt henne.
"-Tittar på dig" hon slutade stirra och tittade med vanlig blick.
"-Varför då?"
"-För att du är det finaste jag har" hon var för underbar.
"-Inte lika underbar som du" jag kysste henne lätt på munnen.
"-Äh, vad var det där då?" hon hoppade upp på min mage och började kyssa mig.
Efter en stunds kyssande, lade hon ner huvudet på mitt bröst. Jag kunde känna hennes goda doft där hon låg och andades på min mage.
"-Jag älskar dig så himla mycket Eric" hon lyfte upp huvudet och jag kysste henne mer och mer.
"-Jag älskar dig ännu mer" sa jag emellan kyssarna.
Nathalie's perspektiv:
Jag vaknade och trodde det var morgon, men det var fortfarande mörkt ute. Men jag klev upp iallafall, gick in i köket för att dricka lite vatten. Då jag hörde någon i köket. Vem kunde vara i köket den här tiden? Jag blev alldeles stel och stod bara där och lyssnade. Jag måste hämta Eric tänkte jag. Men när jag försiktigt var på väg att gå in mot sovrummet, var det någon som tog mig på axeln, jag hoppade till och visste inte vad jag skulle göra? Tänk om det var någon tjuv eller något ännu värre. Jag kunde inte röra mig, jag bara stod där och visste inte vad jag skulle göra.
"-Vad gör du?"
Men vänta den rösten känner jag igen, men jag stod ändå krav utan att säga något för jag ville vara helt säker på vem det var innan jag sa något.
"-Men hallå? Vad gör du vaken nu?" jo, jag hade rätt, det var Eric som stod bakom mig. Jag vände mig snabbt om och kramade honom hårt.
"-Oj, vad är det?" jag tittade upp på honom med lättade ögon.
"-Jag visste inte att det var du som var i köket, jag trodde det var någon som hade kommit in för att göra något" jag märkte att jag pratade väldigt snabbt, men han verkade ändå förstå vad jag sa.
"-Men hur skulle det kunna komma in någon här?" han log varm och kramade om mig.
"-Jag vet inte, det var ju därför som jag vart så rädd" han skrattade lite lätt åt att jag hade blivit så rädd.
"-Fattar du hur rädd jag vart?" nu kunde inte jag heller hålla mig för skratt, jag började skratta och Eric också.
"-Du ska veta att jag aldrig skulle låta någon göra någonting mot dig" jag kramade honom hårt och han kysste mig på huvudet.
"-Men nu kan vi väl gå och lägga oss igen?" han strök mig över kinden.
"-Jo, kom så gör vi det" han höll sin hand runt min midja.
Vi la oss i sängen och drog upp täcket och försökte sova.
"-Men du vad gjorde du upp?" han vände sig mot mig och flinade.
"-Jag kunde inte sova" han log snett.
"-Varför inte då?"
"-Jag tänkte på dig för mycket, hur fin du är och hur glad jag är som har dig" han strök ena hand igenom mitt hår.
"-Det är jag som ska vara glad, som har fått dig" han kysste mig med sina mjuka läppar och sedan somnade vi, iallafall jag.
Eric's perspektiv:
Jag vaknade av att solen lyste i mitt ansikte, jag vände mig mot Nathalie för att se om hon fortfarande sov. Det gjorde hon inte, hon låg och tittade på mig med spralliga ögon.
"-Haha, är du vaken" fick jag ur mig mellan skratten.
"-Ja, det har jag varit länge" hon kom närmare mig och jag kysste henne.
"-Vad ska vi göra idag?" hon tittade på mig som om hon hade kommit på något jättebra.
"-Vad är det? Har du någon bra idé?"
"-Nej, men allt med dig är ju som en dröm, så det spelar ingen roll vad vi gör" hon log så sött som jag aldrig har sett någon annan göra.
"-Hur kommer du på allt fint du säger?" hon kom försiktigt närmare mig.
"-När man är med dig kommer det bara, jag behöver inte änns tänka" hon var för fin och jag kunde inte komma på något så fint som det.
"-Men om du kommer på något roligt att göra idag, eftersom att jag kom på det med middagen" hennes glada ansikte ändrades till ett fundersamt ansikte.
"-Tänker du?" jag tittade på henne, men försökte att inte skratta åt hennes roliga min.
"-Ja, vadå syns det eller?" hon började skratta.
"-Ja, kanske lite" hon log snett.
"-Så, kommer du något?"
"-Nej, eller jo. Det är så mycket jag vill hinna göra med dig" jag tog tag i hennes hand och kramade den försiktigt.
"-Vi kommer hinna göra allt du vill och ändå lite till" jag kysste henne och andades in hennes goda doft.
"-Lova det"
"-Jag lovar att jag aldrig kommer lämna dig" hon kysste mig och jag besvarade den.
"-Kom nu så går vi och äter frukost" jag ställde mig upp och gick till andra sidan av sängen och lyfte upp henne.
"-Nej, vad gör du?"
"-Vad ser det ut som? Jag lyfter upp dig" hon skrattade och jag satte ner henne på en stol i köket, och jag gick för att ta fram frukosten.
"-Eric? Du är bara min" jag vände mig om mot henne och kysste henne. "-Och du är bara min"
Nathalie's perspektiv två veckor senare:
Äntligen hade det kommit snö. Alla gator var täckta, alla träd, alla hus var täcka med snö. Jag kände hur snöflingorna smälter i mitt hår, där jag gick på gatorna här i Stockholm för att köpa julklappar. Jag hade hittat julklappar till alla utom Eric. Det var så svårt att köpa till han eftersom han har så mycket, och jag vill ju ge honom någonting som han inte har och någonting som skulle betyda mycket för honom. Men det var ju så svårt.
"-Vänta!" jag vände snabbt på huvudet och såg att det var:
"-Sara!" det var så länge sedan jag hade träffat henne nu, nästan två månader.
"-Vart har du varit så här länge?" frågade hon nyfiket.
"-Jag har ju varit med Eric" hon log fundersamt.
"-Vadå, bor ni tillsammans nu?" nu gapade hon nästan.
"-Haha, ja det gör vi" hon började skratta.
"-Säkert" hon slog mig lite löst på armen.
"-Ja men vi gör det, det är sant. Du kanske vill träffa honom?" hon vart tyst en stund.
"-Och hur skulle du kunna fixa det?" trodde hon verkligen att jag ljög.
"-Vi kan gå till han skivbolag om du inte tror mig"
"-Hur ska du komma in där då?" hon verkade nästan bli lite arg.
"-Jag kan ringa till Eric och säga att han kommer och öppnar åt oss" hon tittade med surt ansikte på mig.
"-Jag kan ringa till honom nu, du kan få prata med honom om du vill" jag tog upp mobilen ur fickan och ringade till Eric.
"-Tja, det är Eric"
"-Hej, det är jag"
"-Hej älskling, vad vill du då?"
"-Jo, du vet min kompis Sara som du träffade förut?" jag tittade på Sara som hade armarna i kors.
"-Ja, vad är det med henne?"
"-Jo hon tror inte på att du och jag bor tillsammans, så jag undrar om vi kan komma så hon får se att och träffa dig?" han sa inget först.
"-Ja det klart, kom när ni vill, jag går och öppnar nu"
"-Tack, ses snart då"
"-Hejdå älskling" och sa la han på.
"-Så nu går vi så får du se vart han jobbar och du får träffa honom också" hon följde med fast jag såg att hon inte ville.
När vi kom utanför dom stora dörrarna såg jag hur hon stelnade till.
"-Vad är det?" hon stirrade rakt fram in genom dörrarna.
Det var Eric som stod där och log. Han öppnade dörren åt oss och vi gick in.
"-Tja" Eric räckte fram handen mot Sara som skakade den medan hon tittade på mig med stora ögon.
"-Hej gumman" sa Eric och kramade om min hand och kysste mig på kinden.
"-Så ni bor verkligen tillsammans?" hon tittade på oss med stora ögon.
"-Haha, ja det gör vi" sa jag och Eric i munnen på varandra. "-Och det kommer vi alltid att göra"
Förlåt så jättemycket för jättedålig uppdatering! Men jag har inte orkat :( Men nu får ni äntligen det, kapitel 14! Jag är sjuk idag och har migrän :( Men hoppas det blev okej? Och från och med nu kommer ni få ett kapitel varje dag! Iaf dom dagarna som jag är hemma och kan skriva! Någon gång kanske två ;) Men fortsätt kommentera!
KOMMENTERA!!!!!
Puss Erica ♥
Fixar bloggen
Hejsan! Om ni undrar varför bloggen ser konstig ut är det för att jag håller på att fixa den, eller det är inte jag som gör det, det är Märta som håller på! http://linaochmartasliv.blogg.se/ här har ni hennes blogg. Men snart har jag eller vi fixat det :)
Puss
Puss
Förlåt!
Förlåt för att det inte kom något kapitel igår! Men det kanske kommer ett ikväll, men om det inte gör det så kommer det ett imorgon ;)
Puss på er
Puss på er
Without You I'm Nothing...♥ - Kapitel 13
"-Vad vill du göra idag?" sa han plötsligt.
Jag vaknade upp ur mina tankar. "-Har ingen aning. Har jag inte änns tänkt på" jag vände mig mot honom och han log sött.
"-Jag vet inte heller vad vi ska hitta på. Men på måndag ska jag jobba" jag förstod att Eric skulle börja jobba,
men jag ville inte att det skulle vara så snart.
"-Du kanske vill följa med till studion? Se hur det ser ut där och träffa lite folk som jag jobbar med" han tittade med glada ögon på mig medan han väntade på ett svar.
"-Ja! Får jag det?"
"-Det klart du får" vad roligt det skulle bli!
Eric's perspektiv, tre veckor senare:
Äntligen var jag klar i studion och skulle få komma hem till Nathalie. Jag tog på mig jackan, sa hejdå till alla, gick ut, satte mig i bilen och åkte hem till min Nathalie. Det kändes som en evighet, det kändes som jag bara åkte runt och runt. Men det gjorde jag tydligen inte för nu var jag hemma. Jag klev ur bilen och stängde dörren efter mig, sprang upp för trappan och in i lägenheten.
"-Hallå" ropade jag precis när jag kom in i genom dörren. Men ingen svarade.
"-Nathalie, vart är du?" inget svar nu heller, vart kunde hon vara.
Jag gick in i köket, där var hon inte, inte i vardagsrummet, och inte på toaletten. Vart kunde hon vara? Jag började bli orolig. Tänk om det hade hänt henne någonting, det fick inte hände något med henne, jag älskar henne alldeles för mycket.
Jag tog några steg mot sovrumsdörren och öppnade försiktigt. Om hon inte är här vet jag inte vad jag ska göra.
Men där låg hon, i sängen och sov. Jag gick fram till sängen och satte mig på sängkanten. Jag strök henne över kinden, hon var så fin.
"-Gumman" sa jag och strök bort en hårslinga som hon hade i håret.
"-Du måste vakna nu" hon öppnade ögonen försiktigt och tittade på mig med nyvakna ögon.
"-Varför då?" hon måste haft det jobbigt idag, undrar vad hon hade gjort.
"-Du måste äta lite middag" hon satte sig sakta upp.
"-Okej, men ska inte du också äta?" hon gnuggade sig i ögonen.
"-Jo, men ag ville inte bestämma maten innan jag hade frågat dig.
"-Jaha" hon satte sig bredvid mig och lutade huvudet mot min axel.
"-Vad har du gjort idag? Eftersom du är så trött?" hon flyttade inte huvudet, utan låg kvar.
"-Jag vet inte, jag har bara varit hemma och städat lite. Så jag vet inte varför jag är så trött" hon vickade upp huvudet och tittade på mig med trötta ögon.
"-Kan vi inte sova lite innan vi äter?" hon log sött, så som bara hon kan.
"-Jo, det kan vi älskling" kan kysste henne på pannan.
"-Eller kanske inte sova, men mysa lite. Eller?" nu log hon sådär igen. Jag var tvungen att skratta åt hennes min.
"-Okej, mysa alltså?"
"-Japp, precis. Eller vill du äta nu?" hennes leende försvann och hon väntade på mitt svar.
"-Nej, jag vill ju vara med dig lite först., nu när jag har jobbat hela dagen" vi la oss i sängen och drog på oss täcket.
"-Då sover vi då" jag vände mig ifrån henne och väntade på vad hennes svar skulle bli.
Men det kom inget. Så jag vände mig om igen för att se om hon hade somnat. Nu låg hon alldeles vid mitt ansikte och tittade med uppspärrade ögon på mig.
"-Haha, vad gör du?" jag kunde inte låta bli att skratta lite åt henne.
"-Tittar på dig" hon slutade stirra och tittade med vanlig blick.
"-Varför då?"
"-För att du är det finaste jag har" hon var för underbar.
"-Inte lika underbar som du" jag kysste henne lätt på munnen.
"-Äh, vad var det där då?" hon hoppade upp på min mage och började kyssa mig.
Efter en stunds kyssande, lade hon ner huvudet på mitt bröst. Jag kunde känna hennes goda doft där hon låg och andades på min mage.
"-Jag älskar dig så himla mycket Eric" hon lyfte upp huvudet och jag kysste henne mer och mer.
"-Jag älskar dig ännu mer" sa jag emellan kyssarna.
Duktig ni är på att kommentera! Men vill ha mer :D Så om ni kommenterar ännu mer nu kommer det kanske ett lite längre imorgon! ;) Men ska bara säga det att det hjälper inte om det är från samma person :) Men duktig är ni!! :)
KOMMENTERA!!!!
Puss Erica ♥
Jag vaknade upp ur mina tankar. "-Har ingen aning. Har jag inte änns tänkt på" jag vände mig mot honom och han log sött.
"-Jag vet inte heller vad vi ska hitta på. Men på måndag ska jag jobba" jag förstod att Eric skulle börja jobba,
men jag ville inte att det skulle vara så snart.
"-Du kanske vill följa med till studion? Se hur det ser ut där och träffa lite folk som jag jobbar med" han tittade med glada ögon på mig medan han väntade på ett svar.
"-Ja! Får jag det?"
"-Det klart du får" vad roligt det skulle bli!
Eric's perspektiv, tre veckor senare:
Äntligen var jag klar i studion och skulle få komma hem till Nathalie. Jag tog på mig jackan, sa hejdå till alla, gick ut, satte mig i bilen och åkte hem till min Nathalie. Det kändes som en evighet, det kändes som jag bara åkte runt och runt. Men det gjorde jag tydligen inte för nu var jag hemma. Jag klev ur bilen och stängde dörren efter mig, sprang upp för trappan och in i lägenheten.
"-Hallå" ropade jag precis när jag kom in i genom dörren. Men ingen svarade.
"-Nathalie, vart är du?" inget svar nu heller, vart kunde hon vara.
Jag gick in i köket, där var hon inte, inte i vardagsrummet, och inte på toaletten. Vart kunde hon vara? Jag började bli orolig. Tänk om det hade hänt henne någonting, det fick inte hände något med henne, jag älskar henne alldeles för mycket.
Jag tog några steg mot sovrumsdörren och öppnade försiktigt. Om hon inte är här vet jag inte vad jag ska göra.
Men där låg hon, i sängen och sov. Jag gick fram till sängen och satte mig på sängkanten. Jag strök henne över kinden, hon var så fin.
"-Gumman" sa jag och strök bort en hårslinga som hon hade i håret.
"-Du måste vakna nu" hon öppnade ögonen försiktigt och tittade på mig med nyvakna ögon.
"-Varför då?" hon måste haft det jobbigt idag, undrar vad hon hade gjort.
"-Du måste äta lite middag" hon satte sig sakta upp.
"-Okej, men ska inte du också äta?" hon gnuggade sig i ögonen.
"-Jo, men ag ville inte bestämma maten innan jag hade frågat dig.
"-Jaha" hon satte sig bredvid mig och lutade huvudet mot min axel.
"-Vad har du gjort idag? Eftersom du är så trött?" hon flyttade inte huvudet, utan låg kvar.
"-Jag vet inte, jag har bara varit hemma och städat lite. Så jag vet inte varför jag är så trött" hon vickade upp huvudet och tittade på mig med trötta ögon.
"-Kan vi inte sova lite innan vi äter?" hon log sött, så som bara hon kan.
"-Jo, det kan vi älskling" kan kysste henne på pannan.
"-Eller kanske inte sova, men mysa lite. Eller?" nu log hon sådär igen. Jag var tvungen att skratta åt hennes min.
"-Okej, mysa alltså?"
"-Japp, precis. Eller vill du äta nu?" hennes leende försvann och hon väntade på mitt svar.
"-Nej, jag vill ju vara med dig lite först., nu när jag har jobbat hela dagen" vi la oss i sängen och drog på oss täcket.
"-Då sover vi då" jag vände mig ifrån henne och väntade på vad hennes svar skulle bli.
Men det kom inget. Så jag vände mig om igen för att se om hon hade somnat. Nu låg hon alldeles vid mitt ansikte och tittade med uppspärrade ögon på mig.
"-Haha, vad gör du?" jag kunde inte låta bli att skratta lite åt henne.
"-Tittar på dig" hon slutade stirra och tittade med vanlig blick.
"-Varför då?"
"-För att du är det finaste jag har" hon var för underbar.
"-Inte lika underbar som du" jag kysste henne lätt på munnen.
"-Äh, vad var det där då?" hon hoppade upp på min mage och började kyssa mig.
Efter en stunds kyssande, lade hon ner huvudet på mitt bröst. Jag kunde känna hennes goda doft där hon låg och andades på min mage.
"-Jag älskar dig så himla mycket Eric" hon lyfte upp huvudet och jag kysste henne mer och mer.
"-Jag älskar dig ännu mer" sa jag emellan kyssarna.
Duktig ni är på att kommentera! Men vill ha mer :D Så om ni kommenterar ännu mer nu kommer det kanske ett lite längre imorgon! ;) Men ska bara säga det att det hjälper inte om det är från samma person :) Men duktig är ni!! :)
KOMMENTERA!!!!
Puss Erica ♥
Without You I'm Nothing...♥ - Kapitel 12
"-Du?" sa han tyst.
".Mm?"
"-Jag tycker verkligen om dig Nathalie" jag vände mig om mot honom och möttes av hans fina ögon och ruffsiga hår.
"-Och jag tycker verkligen om dig hur mycket som helst, du anar inte hur mycket jag tycker m dig" han kom närmare mig och vi kysstes om och om igen.
"-Jag älskar dig Eric"
Jag vaknade, lyfte på huvudet för att se var klockan var. 09.50. Så farligt mycket var den ju inte tänkte jag. Men jag satte mig upp i sängen ändå för att jag visste att jag inte skulle kunna somna om igen.
"-Vart ska du?" det var Eric som tydligen också var vaken och låg i sängen och tittade med fundersamma ögon på mig.
Jag vände mig snabbt om. "-Är du vaken?" jag såg säkert helt vettskrämd ut.
"-Haha, ja det är jag" han skrattade glatt och frågade igen: "-Vart ska du?" jag såg att han försökte dölja ett skratt.
"-Jag tänkte kliva upp eftersom jag ändå inte kommer kunna somna om" han tittade på mig med besvikna ögon och sa: "-Men jag som hade hoppats att du skulle ligga kvar med mig" han tittade med dom ledsnaste ögonen han bara kunde på mig. Jag var bara tvungen att skratta åt han.
"-Men jag ska bara gå på toaletten, så kommer jag sen" då såg han genast gladare ut.
"-Okej, men bli inte borta för länge" jag vände mig om och flinade.
När jag kom tillbaka hade Eric somnat igen. Hade jag varit borta så länge? Han måste ha varit väldigt trött om han somnade så snabbt.
Jag la mig ner i sängen och drog upp täcket, så det nådde till hakan. Sen försökte jag också somna om, men det lyckades inte så jättebra kan man säga.
"-Aj!" jag lyfte upp täcket för att titta vad det var som nöp mig i benet.
Under täcket låg Eric? "-Eric? Vad gör du?" där låg han och flinade.
"-Haha, jag tänkte bara skrämma dig lite" han kröp upp så han hade huvudet på kudden igen.
"-Ja, det lyckades du rätt så bra med" han skrattade.
"-Haha, vad bra" han skrattade ännu mer.
"-Vad var det som var så roligt med det där?" jag försökte titta på honom med arg blick, men det gick inte. Man kan inte vara arg på Eric. Han var för underbar.
"-Jag trodde du sov" sa jag och skrattade lite tyst.
"-Fel!" han flinade snett.
Vi låg bara tyst en stund, tittade upp i taket och tänkte. Jag vet inte vad Eric tänkte på, men jag vet vad jag tänkte på. Jag tänkte att jag har en sån tur att få vara här.
"-Vad vill du göra idag?" sa han plötsligt.
Jag vaknade upp ur mina tankar. "-Har ingen aning. Har jag inte änns tänkt på" jag vände mig mot honom och han log sött.
"-Jag vet inte heller vad vi ska hitta på. Men på måndag ska jag jobba" jag förstod att Eric skulle börja jobba,
men jag ville inte att det skulle vara så snart.
"-Du kanske vill följa med till studion? Se hur det ser ut där och träffa lite folk som jag jobbar med" han tittade med gladda ögon på mig medan han väntade på ett svar.
"-Ja! Får jag det?"
"-Det klart du får" vad roligt det skulle bli!
Förlåt för verkligen ett superkort kapitel! Men imorgon kommer det ett till. Vart det bra? Får hoppas det! :) Det är jättekul att ni kommenterar, men snälla försök iaf få minst 7 stycken! Om alla som läser kapitlet kommenterar efter så blir det ju många! Det tar knappt en minut för er att kommentera men det kan ta en timme för mig att skriva ibland! Så snälla kommentera mer! Då blir jag mer peppad till att skriva och då kanske det kommer mer och längre! ;)
Så... KOMMENTERA!!!!
Puss Erica ♥
".Mm?"
"-Jag tycker verkligen om dig Nathalie" jag vände mig om mot honom och möttes av hans fina ögon och ruffsiga hår.
"-Och jag tycker verkligen om dig hur mycket som helst, du anar inte hur mycket jag tycker m dig" han kom närmare mig och vi kysstes om och om igen.
"-Jag älskar dig Eric"
Jag vaknade, lyfte på huvudet för att se var klockan var. 09.50. Så farligt mycket var den ju inte tänkte jag. Men jag satte mig upp i sängen ändå för att jag visste att jag inte skulle kunna somna om igen.
"-Vart ska du?" det var Eric som tydligen också var vaken och låg i sängen och tittade med fundersamma ögon på mig.
Jag vände mig snabbt om. "-Är du vaken?" jag såg säkert helt vettskrämd ut.
"-Haha, ja det är jag" han skrattade glatt och frågade igen: "-Vart ska du?" jag såg att han försökte dölja ett skratt.
"-Jag tänkte kliva upp eftersom jag ändå inte kommer kunna somna om" han tittade på mig med besvikna ögon och sa: "-Men jag som hade hoppats att du skulle ligga kvar med mig" han tittade med dom ledsnaste ögonen han bara kunde på mig. Jag var bara tvungen att skratta åt han.
"-Men jag ska bara gå på toaletten, så kommer jag sen" då såg han genast gladare ut.
"-Okej, men bli inte borta för länge" jag vände mig om och flinade.
När jag kom tillbaka hade Eric somnat igen. Hade jag varit borta så länge? Han måste ha varit väldigt trött om han somnade så snabbt.
Jag la mig ner i sängen och drog upp täcket, så det nådde till hakan. Sen försökte jag också somna om, men det lyckades inte så jättebra kan man säga.
"-Aj!" jag lyfte upp täcket för att titta vad det var som nöp mig i benet.
Under täcket låg Eric? "-Eric? Vad gör du?" där låg han och flinade.
"-Haha, jag tänkte bara skrämma dig lite" han kröp upp så han hade huvudet på kudden igen.
"-Ja, det lyckades du rätt så bra med" han skrattade.
"-Haha, vad bra" han skrattade ännu mer.
"-Vad var det som var så roligt med det där?" jag försökte titta på honom med arg blick, men det gick inte. Man kan inte vara arg på Eric. Han var för underbar.
"-Jag trodde du sov" sa jag och skrattade lite tyst.
"-Fel!" han flinade snett.
Vi låg bara tyst en stund, tittade upp i taket och tänkte. Jag vet inte vad Eric tänkte på, men jag vet vad jag tänkte på. Jag tänkte att jag har en sån tur att få vara här.
"-Vad vill du göra idag?" sa han plötsligt.
Jag vaknade upp ur mina tankar. "-Har ingen aning. Har jag inte änns tänkt på" jag vände mig mot honom och han log sött.
"-Jag vet inte heller vad vi ska hitta på. Men på måndag ska jag jobba" jag förstod att Eric skulle börja jobba,
men jag ville inte att det skulle vara så snart.
"-Du kanske vill följa med till studion? Se hur det ser ut där och träffa lite folk som jag jobbar med" han tittade med gladda ögon på mig medan han väntade på ett svar.
"-Ja! Får jag det?"
"-Det klart du får" vad roligt det skulle bli!
Förlåt för verkligen ett superkort kapitel! Men imorgon kommer det ett till. Vart det bra? Får hoppas det! :) Det är jättekul att ni kommenterar, men snälla försök iaf få minst 7 stycken! Om alla som läser kapitlet kommenterar efter så blir det ju många! Det tar knappt en minut för er att kommentera men det kan ta en timme för mig att skriva ibland! Så snälla kommentera mer! Då blir jag mer peppad till att skriva och då kanske det kommer mer och längre! ;)
Så... KOMMENTERA!!!!
Puss Erica ♥
Kommer ett kapitel senare idag
Det blev inte att vi skulle åka till vår stuga. Så det kommer att komma ett kapitel senare idag! Så ni får vänta lite till ;)
Puss Erica
Puss Erica
Inget kapitel
Det kommer inte att komma något kapitel föränns på söndag. Har varit borta på middag idag och imorgon åker vi till vår stuga! Men på söndag kommer det! Lovar! :)
Puss & ha en fin helg! ♥
Puss & ha en fin helg! ♥
Without You I'm Nothing...♥ - Kapitel 11
"-Vad ska vi göra idag då?" frågade hon och satte sig närmare mig, jag lade armen om henne.
"-Jag vet inte, jag är ju ledig idag så du får bestämma" hon log glatt.
"-Jaa! Men då vill jag bara vara hemma och mysa med dig" hon var så fin så det fanns inte.
"-Och jag vill mysa med dig" jag kramade om henne ännu mer och kysste henne på huvudet.
"-Vilken tur då" hon skrattade och vände upp ansiktet mot mitt och kysste mig jag besvarade kyssen mjukt.
Jag kanske skulle fixa någon överraskning till henne, tänkte jag för mig själv.
Idag hade varit en helt underbar jag, bara jag och Nathalie, helt ensamma här hemma i lägenheten. Vi hade kollat på film mest hela dagen och bara myst av att få vara här bara vi två. Nu skulle vi laga lite middag. Jag visste inte riktigt vad vi skulle hitta på, men jag hade tänkt att jag skulle överraska henne. Så jag sa till hon att hon skulle vänta i lägenheten, så tog jag bilen, åkte till en av mina favorit-restauranger och bokade det finaste bordet som fanns i helt restaurangen och sa till koken att vi ville ha det finaste som fanns på menyn. Sen åkte jag hem igen. När jag kom in innanför dörren till lägenheten satte Nathalie i köket och väntade otåligt på att jag skulle komma hem någon gång.
"-Var har du varit? Och vad har du gjort?" hon tittade på mig med nyfiken blick.
"-Nej det får bli en överraskning" jag kunde inte låta bli att små flina åt hennes otroligt uppspelta ansikte.
"-Okej" sa hon, jag gav henne en snabb puss på munnen och gick in på toaletten.
"-Vad gör du där inne?" efter en stund knackade hon otåligt på dörren.
"-Du får snart se" jag hörde hur hon suckade utanför, så nyfiken på att få veta vad som väntade.
Jag hade ju faktiskt köpt en liten present till henne, som hon skulle få nu. Jag hade köpt den samma dag som hon flyttade in, men jag ville vänta till rätt tillfälle med att ge den till henne.
Jag låste upp dörren, höll presenten bakom ryggen och gick in i vardagsrummet där hon satt och väntade på att jag någon gång skulle komma ut.
"-Vad har du bakom ryggen?" frågade hon nyfiket.
Jag gick fram till hon, satte mig bredvid henne och kysste henne på munnen.
"-Så... Vad är det du har bakom ryggen nu då?" hon kunde tydligen inte vänta längre. Så jag tog fram presenten bakom ryggen och gav den till henne. Hon tittade med förvånade ögon på mig.
"-Vad är det här?" sa hon med glädje i rösten.
"-Öppna så får du se" hon öppnade försiktigt lådan.
"-Men... Vilken fin Eric!" hon vände sig till mig och slängde armarna om min hals.
Det var en vit fin klänning som jag hade köpt till henne för jag visste att hon skulle passa så bra i den.
"-Tycker du om den?" hon släppte lite på greppet om halsen.
"-Om jag gör- Jag älskar den Eric!" hon kramade mig ännu en gång och jag kramade tillbaka såklart.
"-Men varför får jag den här?" hon satte sig tillrätta i soffan igen och tittade med frågande blick på mig.
"-Jo.. Jag har en överraskning till" hela hennes ansikte sken upp som en sol.
"-Ha du en till?" sa hon uppspelt.
"-Ja, och den ska du snart få se, men först måste du byta om" jag tog tag i hennes hand och hon gick in på toaletten och bytte om.
Jag satte mig på en stol i hallen medan jag väntade på att hon skulle komma ut så jag skulle få se hur fin hon kommer bli i den.
Hon låste upp dörren, öppnade den och ut kom den vackraste jag någonsin jag sett.
"-D-du ser helt underbar ut" stammade jag fram.
"-Tack" sa hon lite genant.
*
"-Men vart är det vi ska?" hon vart bara mer otålig.
Vi satt i bilen på väg till restaurangen och jag höll hennes hand mjukt hela bil resan.
"-Det får du snart se" hon log glatt.
Jag stannade bilen och vi klev ur bilen.
"-Är det här vi ska vara?" hon tittade med stora ögon på mig.
"-Japp" vi stannade utanför dörren till restaurangen.
"-Men, Eric det är ju hur dyrt som helst här!" han gapade nästan.
"-Vad som helt för dig min älskade" jag kysste henne länge innan vi gick in.
Nathalie's perspektiv:
Men tänk att Eric hade gjort det här för mig. Han var så fin.
Vi gick in och satte oss vid bordet som Eric hade bokat till oss.
"-Vad fint det är här, jag har aldrig varit in här förut. Men jag vet ju att det är väldigt dyrt" han tittade på mig och log.
"-Ja, visst är det fint" han tog min hand som låg på bordet och kramade den mjukt.
Nu kom maten som Eric hade beställt. Jag visste du inte vad det var, men det luktade gått ut. Servitören lyfte av locket som var över tallriken. Det såg helt fantastisk gått ut.
"-Vad gått det var" sa jag med munnen full med en massa god mat. Han log mjukt mot mig.
"-Ja, men inte lika god som du" jag tittade på honom, för jag förstod inte riktigt vad han menade. Han såg att jag inte fattade så han sa:
"-Alltså jag god att kyssa" jag skrattade till lite, och han lutade sig över bordet för att kyssa mig.
När vi hade ätit klart, gick vi ut till bilen och satte oss i den för att åka hem till lägenheten igen.
"-Det här var det finaste någon någonsin har gjort för mig Eric" jag tittade in i hans bruna fina ögon.
"-Och du är det finaste som någonsin har hänt mig" jag log och vi kysstes en lång stund, är vi satt i bilen. Ute var det helt mörkt så ingen kunde se oss. Men det spelar ingen roll om någon skulle göra det heller för den delen.
När vi kom in innanför dörren tog vi av oss jackorna och skorna, och jag gick in i köket och tänkte ta ett glas med vatten, för jag hade blivit törstig av någon anledning.
"-Vart ska du?" hörde jag Eric's röst ifrån sovrummet.
"-Jag tänkte bara dricka lite vatten" ropade jag tillbaka.
"-Okej, men skynda dig hit, jag vill inte vara utan dig för länge" jag skrattade för mig själv ute i köket. Jag skyndade mig att dricka upp, så han inte skulle hinna somna innan jag kom.
"-Så, nu är jag här" sa jag när jag kom in i sovrummet. Han satt i sängen med bara kalsongerna på sig.
"-Hade du tänkt sova eller?" jag gick fram och satte mig bredvid honom i sängen.
"-Ja, jag hade tänkt det" sa han och tog min hand.
"-Jaha" sa jag med en suck.
"-Vill du inte sova?" jag tittade på honom igen.
"-Jag vill ju mysa med dig lite innan vi ska sova" han flinade sött och kysste mig lätt.
"-Men kom då, så gör vi det" jag tog av mig kläderna och tog på mig en av mina egna T-shirtar och lade mig ner i sängen tätt intill Eric. Han kramade om mig och kysste mig lite på huvudet då-och-då.
"-Du?" sa han tyst.
".Mm?"
"-Jag tycker verkligen om dig Nathalie" jag vände mig om mot honom och möttes av hans fina ögon och ruffsiga hår.
"-Och jag tycker verkligen om dig hur mycket som helst, du anar inte hur mycket jag tycker m dig" han kom närmare mig och vi kysstes om och om igen.
"-Jag älskar dig Eric"
Jag var bara tvungen att skriva ett kapitel åt er! Eftersom ni inte fick något igår så... nu kom det, kapitel 11! Hoppas det blev okej. Och nu till jag att ni kommer upp till iallafall 6 eller 7 kommentarer! Klarar ni det? :)
Kommentera!!!!
Puss Erica ♥
"-Jag vet inte, jag är ju ledig idag så du får bestämma" hon log glatt.
"-Jaa! Men då vill jag bara vara hemma och mysa med dig" hon var så fin så det fanns inte.
"-Och jag vill mysa med dig" jag kramade om henne ännu mer och kysste henne på huvudet.
"-Vilken tur då" hon skrattade och vände upp ansiktet mot mitt och kysste mig jag besvarade kyssen mjukt.
Jag kanske skulle fixa någon överraskning till henne, tänkte jag för mig själv.
Idag hade varit en helt underbar jag, bara jag och Nathalie, helt ensamma här hemma i lägenheten. Vi hade kollat på film mest hela dagen och bara myst av att få vara här bara vi två. Nu skulle vi laga lite middag. Jag visste inte riktigt vad vi skulle hitta på, men jag hade tänkt att jag skulle överraska henne. Så jag sa till hon att hon skulle vänta i lägenheten, så tog jag bilen, åkte till en av mina favorit-restauranger och bokade det finaste bordet som fanns i helt restaurangen och sa till koken att vi ville ha det finaste som fanns på menyn. Sen åkte jag hem igen. När jag kom in innanför dörren till lägenheten satte Nathalie i köket och väntade otåligt på att jag skulle komma hem någon gång.
"-Var har du varit? Och vad har du gjort?" hon tittade på mig med nyfiken blick.
"-Nej det får bli en överraskning" jag kunde inte låta bli att små flina åt hennes otroligt uppspelta ansikte.
"-Okej" sa hon, jag gav henne en snabb puss på munnen och gick in på toaletten.
"-Vad gör du där inne?" efter en stund knackade hon otåligt på dörren.
"-Du får snart se" jag hörde hur hon suckade utanför, så nyfiken på att få veta vad som väntade.
Jag hade ju faktiskt köpt en liten present till henne, som hon skulle få nu. Jag hade köpt den samma dag som hon flyttade in, men jag ville vänta till rätt tillfälle med att ge den till henne.
Jag låste upp dörren, höll presenten bakom ryggen och gick in i vardagsrummet där hon satt och väntade på att jag någon gång skulle komma ut.
"-Vad har du bakom ryggen?" frågade hon nyfiket.
Jag gick fram till hon, satte mig bredvid henne och kysste henne på munnen.
"-Så... Vad är det du har bakom ryggen nu då?" hon kunde tydligen inte vänta längre. Så jag tog fram presenten bakom ryggen och gav den till henne. Hon tittade med förvånade ögon på mig.
"-Vad är det här?" sa hon med glädje i rösten.
"-Öppna så får du se" hon öppnade försiktigt lådan.
"-Men... Vilken fin Eric!" hon vände sig till mig och slängde armarna om min hals.
Det var en vit fin klänning som jag hade köpt till henne för jag visste att hon skulle passa så bra i den.
"-Tycker du om den?" hon släppte lite på greppet om halsen.
"-Om jag gör- Jag älskar den Eric!" hon kramade mig ännu en gång och jag kramade tillbaka såklart.
"-Men varför får jag den här?" hon satte sig tillrätta i soffan igen och tittade med frågande blick på mig.
"-Jo.. Jag har en överraskning till" hela hennes ansikte sken upp som en sol.
"-Ha du en till?" sa hon uppspelt.
"-Ja, och den ska du snart få se, men först måste du byta om" jag tog tag i hennes hand och hon gick in på toaletten och bytte om.
Jag satte mig på en stol i hallen medan jag väntade på att hon skulle komma ut så jag skulle få se hur fin hon kommer bli i den.
Hon låste upp dörren, öppnade den och ut kom den vackraste jag någonsin jag sett.
"-D-du ser helt underbar ut" stammade jag fram.
"-Tack" sa hon lite genant.
*
"-Men vart är det vi ska?" hon vart bara mer otålig.
Vi satt i bilen på väg till restaurangen och jag höll hennes hand mjukt hela bil resan.
"-Det får du snart se" hon log glatt.
Jag stannade bilen och vi klev ur bilen.
"-Är det här vi ska vara?" hon tittade med stora ögon på mig.
"-Japp" vi stannade utanför dörren till restaurangen.
"-Men, Eric det är ju hur dyrt som helst här!" han gapade nästan.
"-Vad som helt för dig min älskade" jag kysste henne länge innan vi gick in.
Nathalie's perspektiv:
Men tänk att Eric hade gjort det här för mig. Han var så fin.
Vi gick in och satte oss vid bordet som Eric hade bokat till oss.
"-Vad fint det är här, jag har aldrig varit in här förut. Men jag vet ju att det är väldigt dyrt" han tittade på mig och log.
"-Ja, visst är det fint" han tog min hand som låg på bordet och kramade den mjukt.
Nu kom maten som Eric hade beställt. Jag visste du inte vad det var, men det luktade gått ut. Servitören lyfte av locket som var över tallriken. Det såg helt fantastisk gått ut.
"-Vad gått det var" sa jag med munnen full med en massa god mat. Han log mjukt mot mig.
"-Ja, men inte lika god som du" jag tittade på honom, för jag förstod inte riktigt vad han menade. Han såg att jag inte fattade så han sa:
"-Alltså jag god att kyssa" jag skrattade till lite, och han lutade sig över bordet för att kyssa mig.
När vi hade ätit klart, gick vi ut till bilen och satte oss i den för att åka hem till lägenheten igen.
"-Det här var det finaste någon någonsin har gjort för mig Eric" jag tittade in i hans bruna fina ögon.
"-Och du är det finaste som någonsin har hänt mig" jag log och vi kysstes en lång stund, är vi satt i bilen. Ute var det helt mörkt så ingen kunde se oss. Men det spelar ingen roll om någon skulle göra det heller för den delen.
När vi kom in innanför dörren tog vi av oss jackorna och skorna, och jag gick in i köket och tänkte ta ett glas med vatten, för jag hade blivit törstig av någon anledning.
"-Vart ska du?" hörde jag Eric's röst ifrån sovrummet.
"-Jag tänkte bara dricka lite vatten" ropade jag tillbaka.
"-Okej, men skynda dig hit, jag vill inte vara utan dig för länge" jag skrattade för mig själv ute i köket. Jag skyndade mig att dricka upp, så han inte skulle hinna somna innan jag kom.
"-Så, nu är jag här" sa jag när jag kom in i sovrummet. Han satt i sängen med bara kalsongerna på sig.
"-Hade du tänkt sova eller?" jag gick fram och satte mig bredvid honom i sängen.
"-Ja, jag hade tänkt det" sa han och tog min hand.
"-Jaha" sa jag med en suck.
"-Vill du inte sova?" jag tittade på honom igen.
"-Jag vill ju mysa med dig lite innan vi ska sova" han flinade sött och kysste mig lätt.
"-Men kom då, så gör vi det" jag tog av mig kläderna och tog på mig en av mina egna T-shirtar och lade mig ner i sängen tätt intill Eric. Han kramade om mig och kysste mig lite på huvudet då-och-då.
"-Du?" sa han tyst.
".Mm?"
"-Jag tycker verkligen om dig Nathalie" jag vände mig om mot honom och möttes av hans fina ögon och ruffsiga hår.
"-Och jag tycker verkligen om dig hur mycket som helst, du anar inte hur mycket jag tycker m dig" han kom närmare mig och vi kysstes om och om igen.
"-Jag älskar dig Eric"
Jag var bara tvungen att skriva ett kapitel åt er! Eftersom ni inte fick något igår så... nu kom det, kapitel 11! Hoppas det blev okej. Och nu till jag att ni kommer upp till iallafall 6 eller 7 kommentarer! Klarar ni det? :)
Kommentera!!!!
Puss Erica ♥
Ingen rubrik
Blir tyvärr inget kapitel idag heller :( Har SO-prov i morgon och ett spanska- prov! Men jag ska försöka skriva ett imorgon innan vi ska åka på middag! :)
Puss
Puss
FÖRLÅT!
Förlåt! Men det blir inget idag.. Jag hade skrivit ett men det försvann nu fan! Men imorgon kommer det! Men kommentera dom andra om ni inte har gjort det så länge. :)
Puss Erica
Puss Erica
Without You I'm Nothing...♥ - Kapitel 11
"-Vad ska vi göra idag då?" frågade hon och satte sig närmare mig, jag lade armen om henne.
"-Jag vet inte, jag är ju ledig idag så du får bestämma" hon log glatt.
"-Jaa! Men då vill jag bara vara hemma och mysa med dig" hon var så fin så det fanns inte.
"-Och jag vill mysa med dig" jag kramade om henne ännu mer och kysste henne på huvudet.
"-Vilken tur då" hon skrattade och vände upp ansiktet mot mitt och kysste mig jag besvarade kyssen mjukt.
Jag kanske skulle fixa någon överraskning till henne, tänkte jag för mig själv.
Idag hade varit en helt underbar jag, bara jag och Nathalie, helt ensamma här hemma i lägenheten. Vi hade kollat på film mest hela dagen och bara myst av att få vara här bara vi två. Nu skulle vi laga lite middag. Jag visste inte riktigt vad vi skulle hitta på, men jag hade tänkt att jag skulle överraska henne. Så jag sa till hon att hon skulle vänta i lägenheten, så tog jag bilen, åkte till en av mina favorit-restauranger och bokade det finaste bordet som fanns i helt restaurangen och sa till koken att vi ville ha det finaste som fanns på menyn. Sen åkte jag hem igen. När jag kom in innanför dörren till lägenheten satte Nathalie i köket och väntade otåligt på att jag skulle komma hem någon gång.
"-Var har du varit? Och vad har du gjort?" hon tittade på mig med nyfiken blick.
"-Nej det får bli en överraskning" jag kunde inte låta bli att små flina åt hennes otroligt uppspelta ansikte.
"-Okej" sa hon, jag gav henne en snabb puss på munnen och gick in på toaletten.
"-Vad gör du där inne?" efter en stund knackade hon otåligt på dörren.
"-Du får snart se" jag hörde hur hon suckade utanför, så nyfiken på att få veta vad som väntade.
Jag hade ju faktiskt köpt en liten present till henne, som hon skulle få nu. Jag hade köpt den samma dag som hon flyttade in, men jag ville vänta till rätt tillfälle med att ge den till henne.
Jag låste upp dörren, höll presenten bakom ryggen och gick in i vardagsrummet där hon satt och väntade på att jag någon gång skulle komma ut.
"-Vad har du bakom ryggen?" frågade hon nyfiket.
Jag gick fram till hon, satte mig bredvid henne och kysste henne på munnen.
"-Så... Vad är det du har bakom ryggen nu då?" hon kunde tydligen inte vänta längre. Så jag tog fram presenten bakom ryggen och gav den till henne. Hon tittade med förvånade ögon på mig.
"-Vad är det här?" sa hon med glädje i rösten.
"-Öppna så får du se" hon öppnade försiktigt lådan.
"-Men... Vilken fin Eric!" hon vände sig till mig och slängde armarna om min hals.
Det var en vit fin klänning som jag hade köpt till henne för jag visste att hon skulle passa så bra i den.
"-Tycker du om den?" hon släppte lite på greppet om halsen.
"-Om jag gör- Jag älskar den Eric!" hon kramade mig ännu en gång och jag kramade tillbaka såklart.
"-Men varför får jag den här?" hon satte sig tillrätta i soffan igen och tittade med frågande blick på mig.
"-Jo.. Jag har en överraskning till" hela hennes ansikte sken upp som en sol.
"-Ha du en till?" sa hon uppspelt.
"-Ja, och den ska du snart få se, men först måste du byta om" jag tog tag i hennes hand och hon gick in på toaletten och bytte om.
Jag satte mig på en stol i hallen medan jag väntade på att hon skulle komma ut så jag skulle få se hur fin hon kommer bli i den.
Hon låste upp dörren, öppnade den och ut kom den vackraste jag någonsin jag sett.
"-D-du ser helt underbar ut" stammade jag fram.
"-Tack" sa hon lite genant.
*
"-Men vart är det vi ska?" hon vart bara mer otålig.
Vi satt i bilen på väg till restaurangen och jag höll hennes hand mjukt hela bil resan.
"-Det får du snart se" hon log glatt.
Jag stannade bilen och vi klev ur bilen.
"-Är det här vi ska vara?" hon tittade med stora ögon på mig.
"-Japp" vi stannade utanför dörren till restaurangen.
"-Men, Eric det är ju hur dyrt som helst här!" han gapade nästan.
"-Vad som helt för dig min älskade" jag kysste henne länge innan vi gick in.
Nathalie's perspektiv:
Men tänk att Eric hade gjort det här för mig. Han var så fin.
Vi gick in och satte oss vid bordet som Eric hade bokat till oss.
"-Vad fint det är här, jag har aldrig varit in här förut. Men jag vet ju att det är väldigt dyrt" han tittade på mig och log.
"-Ja, visst är det fint" han tog min hand som låg på bordet och kramade den mjukt.
Nu kom maten som Eric hade beställt. Jag visste du inte vad det var, men det luktade gått ut. Servitören lyfte av locket som var över tallriken. Det såg helt fantastisk gått ut.
"-Vad gått det var" sa jag med munnen full med en massa god mat. Han log mjukt mot mig.
"-Ja, men inte lika god som du" jag tittade på honom, för jag förstod inte riktigt vad han menade. Han såg att jag inte fattade så han sa:
"-Alltså jag god att kyssa" jag skrattade till lite, och han lutade sig över bordet för att kyssa mig.
När vi hade ätit klart, gick vi ut till bilen och satte oss i den för att åka hem till lägenheten igen.
"-Det här var det finaste någon någonsin har gjort för mig Eric" jag tittade in i hans bruna fina ögon.
"-Och du är det finaste som någonsin har hänt mig" jag log och vi kysstes en lång stund, är vi satt i bilen. Ute var det helt mörkt så ingen kunde se oss. Men det spelar ingen roll om någon skulle göra det heller för den delen.
När vi kom in innanför dörren tog vi av oss jackorna och skorna, och jag gick in i köket och tänkte ta ett glas med vatten, för jag hade blivit törstig av någon anledning.
"-Vart ska du?" hörde jag Eric's röst ifrån sovrummet.
"-Jag tänkte bara dricka lite vatten" ropade jag tillbaka.
"-Okej, men skynda dig hit, jag vill inte vara utan dig för länge" jag skrattade för mig själv ute i köket. Jag skyndade mig att dricka upp, så han inte skulle hinna somna innan jag kom.
"-Så, nu är jag här" sa jag när jag kom in i sovrummet. Han satt i sängen med bara kalsongerna på sig.
"-Hade du tänkt sova eller?" jag gick fram och satte mig bredvid honom i sängen.
"-Ja, jag hade tänkt det" sa han och tog min hand.
"-Jaha" sa jag med en suck.
"-Vill du inte sova?" jag tittade på honom igen.
"-Jag vill ju mysa med dig lite innan vi ska sova" han flinade sött och kysste mig lätt.
"-Men kom då, så gör vi det" jag tog av mig kläderna och tog på mig en av mina egna T-shirtar och lade mig ner i sängen tätt intill Eric. Han kramade om mig och kysste mig lite på huvudet då-och-då.
"-Du?" sa han tyst.
".Mm?"
"-Jag tycker verkligen om dig Nathalie" jag vände mig om mot honom och möttes av hans fina ögon och ruffsiga hår.
"-Och jag tycker verkligen om dig hur mycket som helst, du anar inte hur mycket jag tycker m dig" han kom närmare mig och vi kysstes om och om igen.
"-Jag älskar dig Eric"
Jag var bara tvungen att skriva ett kapitel åt er! Eftersom ni inte fick något igår så... nu kom det, kapitel 11! Hoppas det blev okej. Och nu till jag att ni kommer upp till iallafall 6 eller 7 kommentarer! Klarar ni det? :)
Kommentera!!!!
Puss Erica ♥
"-Jag vet inte, jag är ju ledig idag så du får bestämma" hon log glatt.
"-Jaa! Men då vill jag bara vara hemma och mysa med dig" hon var så fin så det fanns inte.
"-Och jag vill mysa med dig" jag kramade om henne ännu mer och kysste henne på huvudet.
"-Vilken tur då" hon skrattade och vände upp ansiktet mot mitt och kysste mig jag besvarade kyssen mjukt.
Jag kanske skulle fixa någon överraskning till henne, tänkte jag för mig själv.
Idag hade varit en helt underbar jag, bara jag och Nathalie, helt ensamma här hemma i lägenheten. Vi hade kollat på film mest hela dagen och bara myst av att få vara här bara vi två. Nu skulle vi laga lite middag. Jag visste inte riktigt vad vi skulle hitta på, men jag hade tänkt att jag skulle överraska henne. Så jag sa till hon att hon skulle vänta i lägenheten, så tog jag bilen, åkte till en av mina favorit-restauranger och bokade det finaste bordet som fanns i helt restaurangen och sa till koken att vi ville ha det finaste som fanns på menyn. Sen åkte jag hem igen. När jag kom in innanför dörren till lägenheten satte Nathalie i köket och väntade otåligt på att jag skulle komma hem någon gång.
"-Var har du varit? Och vad har du gjort?" hon tittade på mig med nyfiken blick.
"-Nej det får bli en överraskning" jag kunde inte låta bli att små flina åt hennes otroligt uppspelta ansikte.
"-Okej" sa hon, jag gav henne en snabb puss på munnen och gick in på toaletten.
"-Vad gör du där inne?" efter en stund knackade hon otåligt på dörren.
"-Du får snart se" jag hörde hur hon suckade utanför, så nyfiken på att få veta vad som väntade.
Jag hade ju faktiskt köpt en liten present till henne, som hon skulle få nu. Jag hade köpt den samma dag som hon flyttade in, men jag ville vänta till rätt tillfälle med att ge den till henne.
Jag låste upp dörren, höll presenten bakom ryggen och gick in i vardagsrummet där hon satt och väntade på att jag någon gång skulle komma ut.
"-Vad har du bakom ryggen?" frågade hon nyfiket.
Jag gick fram till hon, satte mig bredvid henne och kysste henne på munnen.
"-Så... Vad är det du har bakom ryggen nu då?" hon kunde tydligen inte vänta längre. Så jag tog fram presenten bakom ryggen och gav den till henne. Hon tittade med förvånade ögon på mig.
"-Vad är det här?" sa hon med glädje i rösten.
"-Öppna så får du se" hon öppnade försiktigt lådan.
"-Men... Vilken fin Eric!" hon vände sig till mig och slängde armarna om min hals.
Det var en vit fin klänning som jag hade köpt till henne för jag visste att hon skulle passa så bra i den.
"-Tycker du om den?" hon släppte lite på greppet om halsen.
"-Om jag gör- Jag älskar den Eric!" hon kramade mig ännu en gång och jag kramade tillbaka såklart.
"-Men varför får jag den här?" hon satte sig tillrätta i soffan igen och tittade med frågande blick på mig.
"-Jo.. Jag har en överraskning till" hela hennes ansikte sken upp som en sol.
"-Ha du en till?" sa hon uppspelt.
"-Ja, och den ska du snart få se, men först måste du byta om" jag tog tag i hennes hand och hon gick in på toaletten och bytte om.
Jag satte mig på en stol i hallen medan jag väntade på att hon skulle komma ut så jag skulle få se hur fin hon kommer bli i den.
Hon låste upp dörren, öppnade den och ut kom den vackraste jag någonsin jag sett.
"-D-du ser helt underbar ut" stammade jag fram.
"-Tack" sa hon lite genant.
*
"-Men vart är det vi ska?" hon vart bara mer otålig.
Vi satt i bilen på väg till restaurangen och jag höll hennes hand mjukt hela bil resan.
"-Det får du snart se" hon log glatt.
Jag stannade bilen och vi klev ur bilen.
"-Är det här vi ska vara?" hon tittade med stora ögon på mig.
"-Japp" vi stannade utanför dörren till restaurangen.
"-Men, Eric det är ju hur dyrt som helst här!" han gapade nästan.
"-Vad som helt för dig min älskade" jag kysste henne länge innan vi gick in.
Nathalie's perspektiv:
Men tänk att Eric hade gjort det här för mig. Han var så fin.
Vi gick in och satte oss vid bordet som Eric hade bokat till oss.
"-Vad fint det är här, jag har aldrig varit in här förut. Men jag vet ju att det är väldigt dyrt" han tittade på mig och log.
"-Ja, visst är det fint" han tog min hand som låg på bordet och kramade den mjukt.
Nu kom maten som Eric hade beställt. Jag visste du inte vad det var, men det luktade gått ut. Servitören lyfte av locket som var över tallriken. Det såg helt fantastisk gått ut.
"-Vad gått det var" sa jag med munnen full med en massa god mat. Han log mjukt mot mig.
"-Ja, men inte lika god som du" jag tittade på honom, för jag förstod inte riktigt vad han menade. Han såg att jag inte fattade så han sa:
"-Alltså jag god att kyssa" jag skrattade till lite, och han lutade sig över bordet för att kyssa mig.
När vi hade ätit klart, gick vi ut till bilen och satte oss i den för att åka hem till lägenheten igen.
"-Det här var det finaste någon någonsin har gjort för mig Eric" jag tittade in i hans bruna fina ögon.
"-Och du är det finaste som någonsin har hänt mig" jag log och vi kysstes en lång stund, är vi satt i bilen. Ute var det helt mörkt så ingen kunde se oss. Men det spelar ingen roll om någon skulle göra det heller för den delen.
När vi kom in innanför dörren tog vi av oss jackorna och skorna, och jag gick in i köket och tänkte ta ett glas med vatten, för jag hade blivit törstig av någon anledning.
"-Vart ska du?" hörde jag Eric's röst ifrån sovrummet.
"-Jag tänkte bara dricka lite vatten" ropade jag tillbaka.
"-Okej, men skynda dig hit, jag vill inte vara utan dig för länge" jag skrattade för mig själv ute i köket. Jag skyndade mig att dricka upp, så han inte skulle hinna somna innan jag kom.
"-Så, nu är jag här" sa jag när jag kom in i sovrummet. Han satt i sängen med bara kalsongerna på sig.
"-Hade du tänkt sova eller?" jag gick fram och satte mig bredvid honom i sängen.
"-Ja, jag hade tänkt det" sa han och tog min hand.
"-Jaha" sa jag med en suck.
"-Vill du inte sova?" jag tittade på honom igen.
"-Jag vill ju mysa med dig lite innan vi ska sova" han flinade sött och kysste mig lätt.
"-Men kom då, så gör vi det" jag tog av mig kläderna och tog på mig en av mina egna T-shirtar och lade mig ner i sängen tätt intill Eric. Han kramade om mig och kysste mig lite på huvudet då-och-då.
"-Du?" sa han tyst.
".Mm?"
"-Jag tycker verkligen om dig Nathalie" jag vände mig om mot honom och möttes av hans fina ögon och ruffsiga hår.
"-Och jag tycker verkligen om dig hur mycket som helst, du anar inte hur mycket jag tycker m dig" han kom närmare mig och vi kysstes om och om igen.
"-Jag älskar dig Eric"
Jag var bara tvungen att skriva ett kapitel åt er! Eftersom ni inte fick något igår så... nu kom det, kapitel 11! Hoppas det blev okej. Och nu till jag att ni kommer upp till iallafall 6 eller 7 kommentarer! Klarar ni det? :)
Kommentera!!!!
Puss Erica ♥
Hej på er!
Hejsvejs! Jag har inte berättat att jag har köpt VIP biljett till POP EXPLOSION i Rättvik den 20 april, med min kompis Maja! Kommer bli superkul! Längtar som en galning! :) Men nu undrar jag om det är någon av er som ska på någon av hans konserter? Isåfall, vart? Nyfiken som vanligt och så vill jag veta om vi kanske ska på samma, så vi kanske kan träffas och prata lite ;) Om vi nu hittar varandra där bland allt folk ;)
Puss på er! ♥
Puss på er! ♥
Without You I'm Nothing...♥ - Kapitel 10
"-Eric?" sa jag igen.
"-Mm" mumlade han mot mitt hår likadant som förra gången.
"Kan du lovar mig att det är du och jag för alltid?"
"-Jag kan lova dig att jag aldrig kommer lämna dig, jag kommer alltid vara här vid din sida. Jag LOVAR!" jag blev så varm och glad av hans ord så jag fick inte fram något lika fint som det.
Jag somnade med ett leende på läpparna och jag låg så nära Eric som man bara kan komma. Och jag visste att jag alltid kommer älskar han.
Jag svettades när jag vaknade, jag försökte kliva upp ur sängen men jag kunde inte röra mig. Då kom jag på att Eric låg och höll om mig, då kan man ju inte gå. Så jag låg kvar i sängen en stund till och tillslut somnade jag om igen.
Eric's perspektiv:
Men gud vad varm det var när jag vaknade. Nathalie var som ett element och så fin så jag ville inte väcka henne. Jag lossade försiktigt på mina armar som jag hade runt henne, gick ut till köket och tänkte göra i ordning frukost på sängen till henne. Jag stekte pannkakor, lade dom på en tallrik med jordgubbssylt som jag visste att hon gillar och gick in i sovrummet där hon låg och sov så sött.
"-Älskling, vakna nu" jag strök henne över kinden och rörde lite smått på huvudet.
"-Mmm" hon öppnade ögonen långsamt och tittade på mig med sömniga ögon.
"-Jag har gjort frukost till dig gumman" hon satte sig upp i sängen och sträckte lite på sig.
"-Har du? Du är ju bara för underbar" hon sträckte fram armarna mot mig jag antog att hon ville ha en kram så jag satte mig i sängen bredvid henne och kysste henne på pannan och kramade om henne mjukt.
"-Men får man ingen riktig kyss?" hon tittade besviket på mig, jag skrattade och kysste henne länge, länge.
"-Ååh, vad gått! Har du gjort dom här?" mumlade hon och log.
"-Haha, ja det har jag" jag kunde inte låta bli att skratta åt henne.
"-Vad ska vi göra idag då?" frågade hon och satte sig närmare mig, jag lade armen om henne.
"-Jag vet inte, jag är ju ledig idag så du får bestämma" hon log glatt.
"-Jaa! Men då vill jag bara vara hemma och mysa med dig" hon var så fin så det fanns inte.
"-Och jag vill mysa med dig" jag kramade om henne ännu mer och kysste henne på huvudet.
"-Vilken tur då" hon skrattade och vände upp ansiktet mot mitt och kysste mig jag besvarade kyssen mjukt.
Jag kanske skulle fixa någon överraskning till henne, tänkte jag för mig själv.
Oj, blev ett kort kapitel. Men imorgon ska jag försöka skriva ett längre till er! Men bara om jag får MER kommentarer! 2 stycken räcker verkligen inte! Minst 5 och det kommer ett lång imorgon ;)
Vad tycker ni ska hända nu? Berätta! :)
KOMMENTERA!!!
Puss Erica ♥
"-Mm" mumlade han mot mitt hår likadant som förra gången.
"Kan du lovar mig att det är du och jag för alltid?"
"-Jag kan lova dig att jag aldrig kommer lämna dig, jag kommer alltid vara här vid din sida. Jag LOVAR!" jag blev så varm och glad av hans ord så jag fick inte fram något lika fint som det.
Jag somnade med ett leende på läpparna och jag låg så nära Eric som man bara kan komma. Och jag visste att jag alltid kommer älskar han.
Jag svettades när jag vaknade, jag försökte kliva upp ur sängen men jag kunde inte röra mig. Då kom jag på att Eric låg och höll om mig, då kan man ju inte gå. Så jag låg kvar i sängen en stund till och tillslut somnade jag om igen.
Eric's perspektiv:
Men gud vad varm det var när jag vaknade. Nathalie var som ett element och så fin så jag ville inte väcka henne. Jag lossade försiktigt på mina armar som jag hade runt henne, gick ut till köket och tänkte göra i ordning frukost på sängen till henne. Jag stekte pannkakor, lade dom på en tallrik med jordgubbssylt som jag visste att hon gillar och gick in i sovrummet där hon låg och sov så sött.
"-Älskling, vakna nu" jag strök henne över kinden och rörde lite smått på huvudet.
"-Mmm" hon öppnade ögonen långsamt och tittade på mig med sömniga ögon.
"-Jag har gjort frukost till dig gumman" hon satte sig upp i sängen och sträckte lite på sig.
"-Har du? Du är ju bara för underbar" hon sträckte fram armarna mot mig jag antog att hon ville ha en kram så jag satte mig i sängen bredvid henne och kysste henne på pannan och kramade om henne mjukt.
"-Men får man ingen riktig kyss?" hon tittade besviket på mig, jag skrattade och kysste henne länge, länge.
"-Ååh, vad gått! Har du gjort dom här?" mumlade hon och log.
"-Haha, ja det har jag" jag kunde inte låta bli att skratta åt henne.
"-Vad ska vi göra idag då?" frågade hon och satte sig närmare mig, jag lade armen om henne.
"-Jag vet inte, jag är ju ledig idag så du får bestämma" hon log glatt.
"-Jaa! Men då vill jag bara vara hemma och mysa med dig" hon var så fin så det fanns inte.
"-Och jag vill mysa med dig" jag kramade om henne ännu mer och kysste henne på huvudet.
"-Vilken tur då" hon skrattade och vände upp ansiktet mot mitt och kysste mig jag besvarade kyssen mjukt.
Jag kanske skulle fixa någon överraskning till henne, tänkte jag för mig själv.
Oj, blev ett kort kapitel. Men imorgon ska jag försöka skriva ett längre till er! Men bara om jag får MER kommentarer! 2 stycken räcker verkligen inte! Minst 5 och det kommer ett lång imorgon ;)
Vad tycker ni ska hända nu? Berätta! :)
KOMMENTERA!!!
Puss Erica ♥
Without You I'm Nothing...♥ - Kapitel 9
"-Kan vi inte gå och lägga oss nu?" jag såg på honom att var trött.
"-Jo det klart vi kan" han log mot mig när han såg att jag också var ganska trött.
Vi duckade av bordet, disken fick vi ta imorgon. Jag gick in i sovrummet och tog på mig ett av Eric's linnen som jag tycker så mycket om.
"-Vad snygg du är då" jag vände mig om och såg att Eric stod och tittade på mig med nyfiken blick.
"-Ska du säga" jag gick fram till honom, han kramde om mig och kysste min på huvudet.
"-Nu går vi och lägger oss älskling" han sår fortfarande med nyfiken blick på mig när vi gick för att lägga oss i den stora mjuka sängen.
"-Äntligen" stönade han när han la sig ner i sängen.
"-Haha, vadå äntligen?" jag vände mig mot honom och tittade rakt in i hans vackra bruna ögon.
"-Ja, äntligen får man sova" han flinade stort.
"-Så du ska bara sova nu eller?" jag tittade på honom med förvånade ögon.
"-Ja, vad skulle jag annars göra?" han som aldrig brukar sova direkt när han går och lägger sig, vi brukar alltid ligga och mysa lite innan vi somnar.
"-Nä, jag vet inte" jag tittade med besvikna ögon på honom.
"-Godnatt" sa jag och la mig med ansiktet vänt åt andra hållet.
"-Haha, tro inte att du ska sova innan jag har gjort det här" han hoppade upp på min mage och började kyssa mig. Han kysste mig gång på gång och jag besvarade var ända kyss.
Tänk att jag hade en sådan tur att få ligga här med honom. Att man kunde ha en sådan tur. Jag kunde lika gärna legat hemma i min tråkiga säng alldeles själv och inte ha någon att prata med och definitivt inte Eric att kyssa. Varför hade han valt just mig? Jag visste att han redan hade svarat på det men ändå kunde jag inte riktigt förstå.
"-Vad är det?" han la sig ner bredvid mig igen och tittade upp i taket. Tydligen hade jag slutat kyssa honom när jag tänkte på.. ja, varför jag?
"-Inget" dumt nog hade han ju börjat känna mig så bra så han visste när allt var bra och när det var något som var fel.
"-Mig lurar du inte, vad är det? Har jag gjort något fel?" han vände sig mot mig.
"-Nej jag tänkte bara på varför du valde just mig? Jag vet att du har sagt det förut men ibland kan jag bara inte förstå det" han tog min hand och strök den mjukt.
"-För att du är den mest fantastiska, underbara, vackraste, finaste och mest otroliga person som jag någonsin har träffat!" jag blev helt varm i kroppen när han sa så till mig.
Men jag hade ju inte sagt något så fint till Eric, vad skulle jag säga?
"-Eric?"
"-Mm?" mumlade han mot mitt hår.
"-Jag älskar dig"
"-Och jag älskar dig, mer än vad du någonsin kommer kunna förstå" jag kunde själv inte fatta hur mycket jag verkligen älskar honom.
Men jag måste få fråga en sak till.
"-Eric?" sa jag igen.
"-Mm" mumlade han mot mitt hår likadant som förra gången.
"Kan du lovar mig att det är du och jag för alltid?"
"-Jag kan lova dig att jag aldrig kommer lämna dig, jag kommer alltid vara här vid din sida. Jag LOVAR!" jag blev så varm och glad av hans ord så jag fick inte fram något lika fint som det.
Jag somnade med ett leende på läpparna och jag låg så nära Eric som man bara kan komma. Och jag visste att jag alltid kommer älskar han.
Så nu är äntligen kapitel 9 klart! Vart väldigt kort men det kommer ett till ikväll ;) Vart det bra? Hoppas det iaf! :)
KOMMENTERA!!!
KOMMENTERA!!!
Puss Erica ♥
"-Jo det klart vi kan" han log mot mig när han såg att jag också var ganska trött.
Vi duckade av bordet, disken fick vi ta imorgon. Jag gick in i sovrummet och tog på mig ett av Eric's linnen som jag tycker så mycket om.
"-Vad snygg du är då" jag vände mig om och såg att Eric stod och tittade på mig med nyfiken blick.
"-Ska du säga" jag gick fram till honom, han kramde om mig och kysste min på huvudet.
"-Nu går vi och lägger oss älskling" han sår fortfarande med nyfiken blick på mig när vi gick för att lägga oss i den stora mjuka sängen.
"-Äntligen" stönade han när han la sig ner i sängen.
"-Haha, vadå äntligen?" jag vände mig mot honom och tittade rakt in i hans vackra bruna ögon.
"-Ja, äntligen får man sova" han flinade stort.
"-Så du ska bara sova nu eller?" jag tittade på honom med förvånade ögon.
"-Ja, vad skulle jag annars göra?" han som aldrig brukar sova direkt när han går och lägger sig, vi brukar alltid ligga och mysa lite innan vi somnar.
"-Nä, jag vet inte" jag tittade med besvikna ögon på honom.
"-Godnatt" sa jag och la mig med ansiktet vänt åt andra hållet.
"-Haha, tro inte att du ska sova innan jag har gjort det här" han hoppade upp på min mage och började kyssa mig. Han kysste mig gång på gång och jag besvarade var ända kyss.
Tänk att jag hade en sådan tur att få ligga här med honom. Att man kunde ha en sådan tur. Jag kunde lika gärna legat hemma i min tråkiga säng alldeles själv och inte ha någon att prata med och definitivt inte Eric att kyssa. Varför hade han valt just mig? Jag visste att han redan hade svarat på det men ändå kunde jag inte riktigt förstå.
"-Vad är det?" han la sig ner bredvid mig igen och tittade upp i taket. Tydligen hade jag slutat kyssa honom när jag tänkte på.. ja, varför jag?
"-Inget" dumt nog hade han ju börjat känna mig så bra så han visste när allt var bra och när det var något som var fel.
"-Mig lurar du inte, vad är det? Har jag gjort något fel?" han vände sig mot mig.
"-Nej jag tänkte bara på varför du valde just mig? Jag vet att du har sagt det förut men ibland kan jag bara inte förstå det" han tog min hand och strök den mjukt.
"-För att du är den mest fantastiska, underbara, vackraste, finaste och mest otroliga person som jag någonsin har träffat!" jag blev helt varm i kroppen när han sa så till mig.
Men jag hade ju inte sagt något så fint till Eric, vad skulle jag säga?
"-Eric?"
"-Mm?" mumlade han mot mitt hår.
"-Jag älskar dig"
"-Och jag älskar dig, mer än vad du någonsin kommer kunna förstå" jag kunde själv inte fatta hur mycket jag verkligen älskar honom.
Men jag måste få fråga en sak till.
"-Eric?" sa jag igen.
"-Mm" mumlade han mot mitt hår likadant som förra gången.
"Kan du lovar mig att det är du och jag för alltid?"
"-Jag kan lova dig att jag aldrig kommer lämna dig, jag kommer alltid vara här vid din sida. Jag LOVAR!" jag blev så varm och glad av hans ord så jag fick inte fram något lika fint som det.
Jag somnade med ett leende på läpparna och jag låg så nära Eric som man bara kan komma. Och jag visste att jag alltid kommer älskar han.
Så nu är äntligen kapitel 9 klart! Vart väldigt kort men det kommer ett till ikväll ;) Vart det bra? Hoppas det iaf! :)
KOMMENTERA!!!
KOMMENTERA!!!
Puss Erica ♥
Försvann :(
Kapitlen som skulle kommit nu försvann! :( Vet inte varför? Så det kommer ingen mer idag för jah orkar inte skriva om det nu. Men då kommer det ju två imorgon istället! ;)
Puss Erica ♥
Puss Erica ♥
VÅGA FRÅGA!
Snälla ni fråga mig saker i blogresponse! Det kan vara om Eric, Molly, novellen, mig och om precis vad som helst! För jag lovar jag svarar på precis allt ni vill veta! :)
Puss Erica ♥
Puss Erica ♥
Without You I'm Nothing...♥ - Kapitel 8
Jag sjöng första versen och sen sjöng Nathaile också. Hon sjöng ju helt fantastiskt! Hon som sa att hon inte kunde sjunga. När låten var slut tittade hon osäkert på mig.
"-Hur hemskt var det?" hon såg väldigt nervös ut.
"-Hemskt? Det var ju helt otroligt bra!" jag kunde nästan hitta ord, så bra var hon verkligen!
"-Va? Menar du allvar?" utbrast hon.
"-Ja, du har en otrolig röst!" hur kunde hon tycka att hon inte kunde sjunga?
Fyra veckor senare i Nathalies perspektiv:
Jag kom in i lägenheten efter att ha varit ute på stan i några timmar. Nu mer så bor jag ju här med Eric i hans lägenhet, eller jag menar vår lägenhet. Jag flyttade in här för ungefär en två veckor sedan. Mamma och pappa har träffat Eric's och jag har träffat Eric's mamma, men tyvärr inte hans pappa än. Alla trivs och har roligt tillsammans och det är både jag och Eric jätteglada för. Just nu är Eric och jobbar i studion. Han började jobba förra veckan, men jag som verken har något jobb eller går i skolan längre har inget att göra. Så det här är första året som jag inte går i skolan längre, vilket känns helt fantastiskt och skönt. Men ändå så saknar jag skolan lite ibland. Att få kliva upp tidigt på morgonen, komma till skolan och vara där hela dagen, komma hem och vara så trött så man nästan inte änns kan öppna dörren in till huset. Men vad är det jag säger? Klart jag inte vill gå i skolan nu, det som var det jobbigaste och minst roliga under hela mitt liv. Men det klart ibland kanske man längtar tillbaka.
Nu var jag äntligen hemma igen efter en lång dag i köpcentret. Jag hade inte änns köpt något men trött vad jag ändå. Jag gick in i köket och satte mig vid köksbordet. Jag kanske skulle överraska Eric med en fin middag, det var ju ändå fredag. Jag gick till kylskåpet och tittade efter vad vi hade, men det var inte mycket. Jag bestämde mig för att gå till Ica och köpa så att vi kunde äta tacos. Både jag och Eric gillade det. När jag kom hem igen var klockan nästan fem och Eric skulle komma hem när som helst. Jag slängde av min jackan, tog kassen och sprang in i köket, plockade upp all mat som jag hade köpt, började skära upp alla grönsaker och duckade bordet och tände lite ljus så det skulle bli riktigt mysigt. Nu hörde jag steg i trappan. Det måste vara Eric som kommer. Jag var helt lugn faktiskt eftersom jag redan var klar med allt och inte behövde stressa. Dörren öppnades och jag sprang ut i hallen och såg en trött och sliten Eric komma in genom dörren.
"-Hej älskling" han tittade på mig och log.
"-Hej gumman" han tog av sig jackan, sparkade av sig skorna och kom fram till mig och kramade om mig hårt och varmt.
"-Kom ska du få se vad jag har gjort till dig" jag tog hans hand och vi gick in i köket där jag hade duckat upp fint.
"-Har du gjort det här alldeles själv?" han såg förvånat på mig.
"-Ja det har jag bara för dig, tycker du inte om det?" han lyfte upp mig och kysste mig länge.
"-Det klart att jag tycker om det, det är jättefint!" han satte ner mig igen, vi satte oss vid bordet och började äta.
"-Är du hungrig?" han tittade upp på mig och jag började skratta.
"-Mmm" han hade munnen full med mat.
"-Haha, du är så söt" han svalde maten och log snett.
"-Kom" han sträckte ut armarna mot mig och ja gick och satte mig i hans knä.
"-Det är du som är söt" viskade han i mitt öra. Jag vände på huvudet så att jag sår rakt in i hans bruna vackra ögon, sen kysste han mig med sina varma och mjuka läppar, jag besvarade kyssen och vi kysstes ett tag till.
"-Kan vi inte gå och lägga oss nu?" jag såg på honom att han var trött.
"-Jo det klart vi kan" han log mot mig när han såg att jag också var ganska trött.
Vi duckade av bordet, disken fick vi ta imorgon. Jag gick in i sovrummet och tog på mig ett av Eric's linnen som jag tycker så mycket om.
"-Vad snygg du är då" jag vände mig om och såg att Eric stod och tittade på mig med nyfiken blick.
"-Ska du säga" jag gick fram till honom, han kramade om mig och kysste mig på huvudet.
"-Nu går vi och lägger oss älskling" han såg fortfarande med nyfiken blick på mig när vi gick för att lägga oss i den stora mjuka sängen.
Förlåt för att det inte blev så långt, men om ni är riktigt duktig och kommenterar minst 5 kommentarer så kommer det ett till ikväll! ;)
KOMMENTERA!!!!!!!
Puss Erica ♥
"-Hur hemskt var det?" hon såg väldigt nervös ut.
"-Hemskt? Det var ju helt otroligt bra!" jag kunde nästan hitta ord, så bra var hon verkligen!
"-Va? Menar du allvar?" utbrast hon.
"-Ja, du har en otrolig röst!" hur kunde hon tycka att hon inte kunde sjunga?
Fyra veckor senare i Nathalies perspektiv:
Jag kom in i lägenheten efter att ha varit ute på stan i några timmar. Nu mer så bor jag ju här med Eric i hans lägenhet, eller jag menar vår lägenhet. Jag flyttade in här för ungefär en två veckor sedan. Mamma och pappa har träffat Eric's och jag har träffat Eric's mamma, men tyvärr inte hans pappa än. Alla trivs och har roligt tillsammans och det är både jag och Eric jätteglada för. Just nu är Eric och jobbar i studion. Han började jobba förra veckan, men jag som verken har något jobb eller går i skolan längre har inget att göra. Så det här är första året som jag inte går i skolan längre, vilket känns helt fantastiskt och skönt. Men ändå så saknar jag skolan lite ibland. Att få kliva upp tidigt på morgonen, komma till skolan och vara där hela dagen, komma hem och vara så trött så man nästan inte änns kan öppna dörren in till huset. Men vad är det jag säger? Klart jag inte vill gå i skolan nu, det som var det jobbigaste och minst roliga under hela mitt liv. Men det klart ibland kanske man längtar tillbaka.
Nu var jag äntligen hemma igen efter en lång dag i köpcentret. Jag hade inte änns köpt något men trött vad jag ändå. Jag gick in i köket och satte mig vid köksbordet. Jag kanske skulle överraska Eric med en fin middag, det var ju ändå fredag. Jag gick till kylskåpet och tittade efter vad vi hade, men det var inte mycket. Jag bestämde mig för att gå till Ica och köpa så att vi kunde äta tacos. Både jag och Eric gillade det. När jag kom hem igen var klockan nästan fem och Eric skulle komma hem när som helst. Jag slängde av min jackan, tog kassen och sprang in i köket, plockade upp all mat som jag hade köpt, började skära upp alla grönsaker och duckade bordet och tände lite ljus så det skulle bli riktigt mysigt. Nu hörde jag steg i trappan. Det måste vara Eric som kommer. Jag var helt lugn faktiskt eftersom jag redan var klar med allt och inte behövde stressa. Dörren öppnades och jag sprang ut i hallen och såg en trött och sliten Eric komma in genom dörren.
"-Hej älskling" han tittade på mig och log.
"-Hej gumman" han tog av sig jackan, sparkade av sig skorna och kom fram till mig och kramade om mig hårt och varmt.
"-Kom ska du få se vad jag har gjort till dig" jag tog hans hand och vi gick in i köket där jag hade duckat upp fint.
"-Har du gjort det här alldeles själv?" han såg förvånat på mig.
"-Ja det har jag bara för dig, tycker du inte om det?" han lyfte upp mig och kysste mig länge.
"-Det klart att jag tycker om det, det är jättefint!" han satte ner mig igen, vi satte oss vid bordet och började äta.
"-Är du hungrig?" han tittade upp på mig och jag började skratta.
"-Mmm" han hade munnen full med mat.
"-Haha, du är så söt" han svalde maten och log snett.
"-Kom" han sträckte ut armarna mot mig och ja gick och satte mig i hans knä.
"-Det är du som är söt" viskade han i mitt öra. Jag vände på huvudet så att jag sår rakt in i hans bruna vackra ögon, sen kysste han mig med sina varma och mjuka läppar, jag besvarade kyssen och vi kysstes ett tag till.
"-Kan vi inte gå och lägga oss nu?" jag såg på honom att han var trött.
"-Jo det klart vi kan" han log mot mig när han såg att jag också var ganska trött.
Vi duckade av bordet, disken fick vi ta imorgon. Jag gick in i sovrummet och tog på mig ett av Eric's linnen som jag tycker så mycket om.
"-Vad snygg du är då" jag vände mig om och såg att Eric stod och tittade på mig med nyfiken blick.
"-Ska du säga" jag gick fram till honom, han kramade om mig och kysste mig på huvudet.
"-Nu går vi och lägger oss älskling" han såg fortfarande med nyfiken blick på mig när vi gick för att lägga oss i den stora mjuka sängen.
Förlåt för att det inte blev så långt, men om ni är riktigt duktig och kommenterar minst 5 kommentarer så kommer det ett till ikväll! ;)
KOMMENTERA!!!!!!!
Puss Erica ♥
Without You I'm Nothing...♥ - Kapitel 7
När vi kom fram till Eric's lägenhet, skyndade Eric sig ut ur bilen till min sida och öppnade dörren åt mig.
"-Haha, det var inte nödvändigt" jag tittde på honom och skrattade.
"-Haha, jo man ska ta hand om dem man tycker om.
Sa han verkligen det, att han tycker om mig?!
När vi kom upp till lägenheten försvann Eric piötsligt. "Eric, vart är du?" sa jag och tittade mig omkring.
"-Här, kom hit så får du se en sak!" sa han glatt.
När jag kom in i rummet där jag hade hört Eric's röst ifrån. Visste jag inte vad jag skulle säga?
Eric's perspektiv:
När hon kom in i rummet log jag och hon såg jätte förvånad ut.
"-Vad är det?" frågade jag och tittade oroat på henne.
"-Ja vad tror du? Du har en helt egen studio och en massa saker att spela på och sjunga och ja.. allt!"
"-Haha" jag gick fram till henne.
"-Du kanske vill prova sjunga lite?" jag tittade uppspelt på henne.
"-Jag. Sjunga? Skulle inte tro det" sa hon. Men jag skulle inte ge mig, hon skulle sjunga. Tillslut stod hon där framför mikrofonen och skulle sjunga tillsammans med mig.
"-Om du inte vill måste du inte" sa jag och tittade på hennes oroade ansikte.
"-Jo nu gör vi det här" sa hon och började le.
"-Är du säker?" jag visste att hon inte ville, men hon kanske hade ångrat sig.
"-Ja jag är helt säker" sa hon och log.
"-Okej, då kör vi"
Jag satte på Break of Dawn och vi började sjunga.
Jag sjöng första värsen och sen sjöng Nathalie också. Hon sjöng ju helt fantastikt! Hon som sa att hon inte kunde sjunga. När låten var slut tittade hon osäkert på mig.
"-Hur hemskt var det?" hon såg väldigt nervös ut.
"-Hemskt? Det var ju helt otroligt bra!" jag kunde nästan inte hitta ord, så bra var hon verkligen!
"-Va? Menar du allvar?" utbrast hon.
"-Ja, du har en otrolig röst!" hon kunde hon tycka att hon inte kunde sjunga?
Nu är jag verkligen jättetrött, så ska sova nu! Hoppas det blev ganska bra, kort art det också. Förlåt. Har migrän så.. ja förlåt om det inte blev bra! Men, men. KOMMENTERA! Det kommer imorgon också. Lovar! Ni får gärna tipsa mig om ni vill och säga vad ni vill ska hända! :)
Puss Erica ♥
"-Haha, det var inte nödvändigt" jag tittde på honom och skrattade.
"-Haha, jo man ska ta hand om dem man tycker om.
Sa han verkligen det, att han tycker om mig?!
När vi kom upp till lägenheten försvann Eric piötsligt. "Eric, vart är du?" sa jag och tittade mig omkring.
"-Här, kom hit så får du se en sak!" sa han glatt.
När jag kom in i rummet där jag hade hört Eric's röst ifrån. Visste jag inte vad jag skulle säga?
Eric's perspektiv:
När hon kom in i rummet log jag och hon såg jätte förvånad ut.
"-Vad är det?" frågade jag och tittade oroat på henne.
"-Ja vad tror du? Du har en helt egen studio och en massa saker att spela på och sjunga och ja.. allt!"
"-Haha" jag gick fram till henne.
"-Du kanske vill prova sjunga lite?" jag tittade uppspelt på henne.
"-Jag. Sjunga? Skulle inte tro det" sa hon. Men jag skulle inte ge mig, hon skulle sjunga. Tillslut stod hon där framför mikrofonen och skulle sjunga tillsammans med mig.
"-Om du inte vill måste du inte" sa jag och tittade på hennes oroade ansikte.
"-Jo nu gör vi det här" sa hon och började le.
"-Är du säker?" jag visste att hon inte ville, men hon kanske hade ångrat sig.
"-Ja jag är helt säker" sa hon och log.
"-Okej, då kör vi"
Jag satte på Break of Dawn och vi började sjunga.
Jag sjöng första värsen och sen sjöng Nathalie också. Hon sjöng ju helt fantastikt! Hon som sa att hon inte kunde sjunga. När låten var slut tittade hon osäkert på mig.
"-Hur hemskt var det?" hon såg väldigt nervös ut.
"-Hemskt? Det var ju helt otroligt bra!" jag kunde nästan inte hitta ord, så bra var hon verkligen!
"-Va? Menar du allvar?" utbrast hon.
"-Ja, du har en otrolig röst!" hon kunde hon tycka att hon inte kunde sjunga?
Nu är jag verkligen jättetrött, så ska sova nu! Hoppas det blev ganska bra, kort art det också. Förlåt. Har migrän så.. ja förlåt om det inte blev bra! Men, men. KOMMENTERA! Det kommer imorgon också. Lovar! Ni får gärna tipsa mig om ni vill och säga vad ni vill ska hända! :)
Puss Erica ♥
Without You I'm Nothing...♥ - Kapitel 6
"Men då ses vi väl imorgon då?" sa jag glatt och lyfte upp hennes huvud så att hon tittade rakt in i ögonen.
"Ja det gör vi!" sa hon och log glatt.
Jag lutade mig fram och gav henne en puss på munnen. Vad fin hon var tänkte jag.
"Hejdå" sa jag när hon gick bort ifrån mig.
"Hejdå" ropade hon en bit bort.
Medan jag gick hem tänkte jag för mig själv. Nu har jag hittat rätt.
Nathalie's perspektiv:
När jag kom hem gick jag direkt upp på mitt rum, la mig på sängen och tänkte på vad jag hade gjort idag. Jag hade varit ute med Sara, gått runt och tittat i en massa affärer och jag hade träffat Eric. Eric Saade. Det var så sjukt så att jag nästan glömde bort det. Det var den mest fantastiska dagen i mitt liv! En dag jag aldrig skulle glömma.
Nästa morgon:
Jag vaknade av att jag fick ett sms. Jag satte mig upp, tog upp mobilen och såg att det var ett nummer som jag inte hade inlagt. "När ska jag komma och hämta dig? ;)" stod det. Det måste vara Eric kom jag på. "Kom om en timme, om det går bra? :)" skrev jag tillbaka och la ner mobilen igen. Jag gick fram till garderoben och tog fram ett par jeans och en varm tröja, gick ner till köket. Mamma och pappa var visst inte hemma, så jag tog ett glas juice och en macka, gick sedan in på toaletten och sminkade mig lite. Eric skulle inte komma föränns och en halv timma, så jag gick och satte mig vid tven medan jag väntade. Helt plötsligt plingade det på dörren. Jag ställde mig upp med ett ryck, gick bort till dörren och öppnade.
"-Tja!"
Det var Eric! Men skulle inte han komma klockan ett? Jag slänge en snabb blick in i köket och tittade på klockan, oj då den var ju ett, jag måste ha somnat i soffan.
"-Vad är det?" han tittade på mig.
"-Va? Nej inget. Jag trodde inte att klockan var så mycket för jag somnade i soffan" jag skrattade till lite och han flinade mot mig.
"-Haha, jaha. Ska vi åka?" frågade han och pekade på bilen.
"-Ja visst!" jag log mot honom.
Men hur kunde han vara vart jag bor? Jag tittade på honom innan jag frågade. "Hur kan du vet vart jag bor?" Han tittade på mig och sa. "Jag har ju mina kontakter" han log kaxigt.
När vi kom fram till Eric's lägenhet, skyndade Eric sig ut ur bilen till in sida och öppnade dörren åt mig.
"-Haha, det var inte nödvändigt" jag tittade på honom och skrattade.
"-Haha, jo man ska ta hand om dem man tycker om.
Sa han verkligen det, att han tycker om mig?!
När vi kom upp till lägenheten försvann Eric plötsligt. "Eric vart är du?" sa jag och tittade mig omkring.
"-Här, kom hit så får du se en sak!" sa han glatt.
När jag ko in i rummet där jag hade hört Eric's röst ifrån. Visste jag inte vad jag skulle säga?
Nu är det äntligen fixat och här kommer det, kapitel 6! Tipsa kompisa om bloggen om ni tycker om den! Så kommer det ett till kapitel senare ikväll!
KOMMENTERA!!
Puss Erica ♥
"Ja det gör vi!" sa hon och log glatt.
Jag lutade mig fram och gav henne en puss på munnen. Vad fin hon var tänkte jag.
"Hejdå" sa jag när hon gick bort ifrån mig.
"Hejdå" ropade hon en bit bort.
Medan jag gick hem tänkte jag för mig själv. Nu har jag hittat rätt.
Nathalie's perspektiv:
När jag kom hem gick jag direkt upp på mitt rum, la mig på sängen och tänkte på vad jag hade gjort idag. Jag hade varit ute med Sara, gått runt och tittat i en massa affärer och jag hade träffat Eric. Eric Saade. Det var så sjukt så att jag nästan glömde bort det. Det var den mest fantastiska dagen i mitt liv! En dag jag aldrig skulle glömma.
Nästa morgon:
Jag vaknade av att jag fick ett sms. Jag satte mig upp, tog upp mobilen och såg att det var ett nummer som jag inte hade inlagt. "När ska jag komma och hämta dig? ;)" stod det. Det måste vara Eric kom jag på. "Kom om en timme, om det går bra? :)" skrev jag tillbaka och la ner mobilen igen. Jag gick fram till garderoben och tog fram ett par jeans och en varm tröja, gick ner till köket. Mamma och pappa var visst inte hemma, så jag tog ett glas juice och en macka, gick sedan in på toaletten och sminkade mig lite. Eric skulle inte komma föränns och en halv timma, så jag gick och satte mig vid tven medan jag väntade. Helt plötsligt plingade det på dörren. Jag ställde mig upp med ett ryck, gick bort till dörren och öppnade.
"-Tja!"
Det var Eric! Men skulle inte han komma klockan ett? Jag slänge en snabb blick in i köket och tittade på klockan, oj då den var ju ett, jag måste ha somnat i soffan.
"-Vad är det?" han tittade på mig.
"-Va? Nej inget. Jag trodde inte att klockan var så mycket för jag somnade i soffan" jag skrattade till lite och han flinade mot mig.
"-Haha, jaha. Ska vi åka?" frågade han och pekade på bilen.
"-Ja visst!" jag log mot honom.
Men hur kunde han vara vart jag bor? Jag tittade på honom innan jag frågade. "Hur kan du vet vart jag bor?" Han tittade på mig och sa. "Jag har ju mina kontakter" han log kaxigt.
När vi kom fram till Eric's lägenhet, skyndade Eric sig ut ur bilen till in sida och öppnade dörren åt mig.
"-Haha, det var inte nödvändigt" jag tittade på honom och skrattade.
"-Haha, jo man ska ta hand om dem man tycker om.
Sa han verkligen det, att han tycker om mig?!
När vi kom upp till lägenheten försvann Eric plötsligt. "Eric vart är du?" sa jag och tittade mig omkring.
"-Här, kom hit så får du se en sak!" sa han glatt.
När jag ko in i rummet där jag hade hört Eric's röst ifrån. Visste jag inte vad jag skulle säga?
Nu är det äntligen fixat och här kommer det, kapitel 6! Tipsa kompisa om bloggen om ni tycker om den! Så kommer det ett till kapitel senare ikväll!
KOMMENTERA!!
Puss Erica ♥
!
Kommer nog att komma ett kapitel på söndag! Måste åka in till stan nu. Puss på er! :
Snart så!
Nu har jag skickat ett brev till bolgg.se och frågat vad det är för fel! Hoppas dem vet vad det är för fel och att det går att lösa!! ;) Så snart så kommer det nog ett kapitel eller det kommer att komma minst 4 :) Lovar!! :)
Puss Erica ♥
Puss Erica ♥
Ingen rubrik
Medan jag väntar på att det här problemet som helt plötsligt kom. Så blir det ju inget kapitel! :( Men så fort det har löst sig så kommer ni att få minst 4! Lovar!!! ;) Och på fredag och lördag kommer det inte att komma några kapitel heller, för jag åker till min mormor och morfar på fredag morgon. Men och problemet är löst till på söndag så kommer det komma då! Det kan jag lova er ;) Men ni får jättegärna skicka frågor till mig i blogrespones. Det är ett bättre ställa att svara på dem, än om ni ställer dem i en kommentar ;) ♥ Jaja...
Puss på er! ♥
Vad är det som har hänt!?
Jag vet inte varför det inte går at lägga upp hela kapitlen! Är det någon av er som vet vad som har hänt och vad man kan göra för att fixa det? Om ni gör et så SNÄLLA säg det i en kommentar eller i blogrespones! annars kanske det inte blir några mer kapitel!!:(
HÄJLP!!!
// Erica
HÄJLP!!!
// Erica
Without You I'm Nothing...♥ - Kapitel 7
Without You I'm Nothing...♥ - Kapitel 6
"Men då ses vi väl imorgon då?" sa jag glatt och lyfte upp hennes huvud så att hon tittade mig rakt in i ögonen.
"Ja det gör vi!" sa hon och log glatt.
Jag lutade mig fram och gav henne en puss på munnen. Vad fin hon var tänkte jag.
"Hejdå" sa jag när hon gick bort ifrån mig.
"Hejdå" ropade hon en bit bort.
Medan jag gick hemmot tänkte jag för mig själv. Nu har jag hittat rätt.
Fel!
Det hat blivit något fel så jag kan inte lägga ut hela kapitel 6! Vet inte vad det är för fel? Om någon av er vet vad som har hänt eller vad man kan göra, så får ni gärna berätta det för mig i en kommentar eller i blogrespoense! ;)
Puss Erica :)
Puss Erica :)
Without You I'm Nothing... ♥ - Kapitel 6
"Men då ses vi väl imorgon då?" sa jag glatt och lyfte upp hennes huvud så att hon tittade mig rakt in i ögonen.
"Ja det gör vi!" sa hon och log glatt.
Jag lutade mig fram och gav henne en puss på munnen. Vad fin hon var tänkte jag.
"Hejdå" sa jag när hon gick bort ifrån mig.
"Hejdå" ropade hon en bit bort.
Medan jag gick hemmot tänkte jag för mig själv. Nu har jag hittat rätt.
Without You I'm Nothing... ♥ - Kapitel 5
"Men nu är du här med mig och det är på riktigt" sa han och log varmt mot mig.
"Ja, jag får väl tror på det då" sa jag och tittade på honom.
Jag kände att han kom närmade mig och tog mjukt tag i mina händer och tittade på mig. "Du är jättefin Nathalie" sa han och jag kunde inte fatta att han verkligen sa så innan hans läppar kom närmare mina.
Jag kände hans antikte komma närmare mitt, jag kände lukten från honom och jag luktade så gått. Men innan jag hunnit tänka och känna klart, möttes vara läppar i en lång och varm kyss.
Jag öppnade mina ögon och tittade upp på honom och log.
"Förlåt" sa han och tittade ner i marken.
"För vad då?" frågade jag honom och tog tag i han arm.
"För.. ja du vet.. kyssen" sa han och tittade osäkert på mig.
Va! Sa han förlåt för att han kysste mig? Det var den bästa kyss jag någonsin har fått! Och då säger han förlåt.
"Du har inget att be om ursäkt för" sa jag och log mot honom.
"Så du tycker inte att jag är för på, för snabbt?" frågade han och tittade på mig med fundersamma ögon.
"Nej, varför skulle jag tycka det? Jag tycker ju om dig" sa jag och han log.
"Menar du det?" frågade han.
"Nej. Men det är väl ändå jag som ska vara den som är förvånad här?!" sa jag och undrande på honom.
"Varför skulle det vara det?" fårgade han med en frågande blick.
"För att du är DU, du är Eric Saade!" sa jag snabbt.
"Men vad spelar det för roll, jag är som vem som helst! Kom ihåg det" sa han och log varmt mot mig.
Eric's perspektiv:
Vi gick längs stranden och höll varandra i hand. Tänk att jag hade fått en sådan tur att träffa på henne inne i butik och att vi nu gick här tillsammans. Jag visste att vi nyss hade träffats men det kändes bara så rätt, som att det var meningen att det skulle vara vi.
När vi hade gått ett tag utan att säga något frågade jag. " Vill du göra något imorgon också?" Hon tittade upp på mig och log. "Ja, det vill jag" sa hon glatt.
"Men jag måste nog gå hem nu, innan mamma och pappa blir oroliga" sa hon och såg ledsen ut.
"Vad synd" sa jag och vi stannade upp.
"Mm" sa hon och tittade mer i marken.
"Men då ses vi väl imorgon då?" sa jag glatt och lyfte upp hennes huvud så att hon tittade mig rakt in i ögonen.
"Ja det gör vi!" sa hon och log glatt.
Jag lutade mig fram och gav henne en puss på munnen. Vad fin hon var tänkte jag.
"Hejdå" sa jag när hon gick bort ifrån mig.
"Hejdå" ropade hon en bit bort.
Medan jag gick hemmot tänkte jag för mig själv. Nu har jag hittat rätt.
Så där ja, kapitel 5. Gulliga ni kommentera!!! Annars är det inte roligt att skriva. Om alla sen dem har läsa skriver en kommentar blir det ju några stycken! ;)
Puss Erica ♥
"Ja, jag får väl tror på det då" sa jag och tittade på honom.
Jag kände att han kom närmade mig och tog mjukt tag i mina händer och tittade på mig. "Du är jättefin Nathalie" sa han och jag kunde inte fatta att han verkligen sa så innan hans läppar kom närmare mina.
Jag kände hans antikte komma närmare mitt, jag kände lukten från honom och jag luktade så gått. Men innan jag hunnit tänka och känna klart, möttes vara läppar i en lång och varm kyss.
Jag öppnade mina ögon och tittade upp på honom och log.
"Förlåt" sa han och tittade ner i marken.
"För vad då?" frågade jag honom och tog tag i han arm.
"För.. ja du vet.. kyssen" sa han och tittade osäkert på mig.
Va! Sa han förlåt för att han kysste mig? Det var den bästa kyss jag någonsin har fått! Och då säger han förlåt.
"Du har inget att be om ursäkt för" sa jag och log mot honom.
"Så du tycker inte att jag är för på, för snabbt?" frågade han och tittade på mig med fundersamma ögon.
"Nej, varför skulle jag tycka det? Jag tycker ju om dig" sa jag och han log.
"Menar du det?" frågade han.
"Nej. Men det är väl ändå jag som ska vara den som är förvånad här?!" sa jag och undrande på honom.
"Varför skulle det vara det?" fårgade han med en frågande blick.
"För att du är DU, du är Eric Saade!" sa jag snabbt.
"Men vad spelar det för roll, jag är som vem som helst! Kom ihåg det" sa han och log varmt mot mig.
Eric's perspektiv:
Vi gick längs stranden och höll varandra i hand. Tänk att jag hade fått en sådan tur att träffa på henne inne i butik och att vi nu gick här tillsammans. Jag visste att vi nyss hade träffats men det kändes bara så rätt, som att det var meningen att det skulle vara vi.
När vi hade gått ett tag utan att säga något frågade jag. " Vill du göra något imorgon också?" Hon tittade upp på mig och log. "Ja, det vill jag" sa hon glatt.
"Men jag måste nog gå hem nu, innan mamma och pappa blir oroliga" sa hon och såg ledsen ut.
"Vad synd" sa jag och vi stannade upp.
"Mm" sa hon och tittade mer i marken.
"Men då ses vi väl imorgon då?" sa jag glatt och lyfte upp hennes huvud så att hon tittade mig rakt in i ögonen.
"Ja det gör vi!" sa hon och log glatt.
Jag lutade mig fram och gav henne en puss på munnen. Vad fin hon var tänkte jag.
"Hejdå" sa jag när hon gick bort ifrån mig.
"Hejdå" ropade hon en bit bort.
Medan jag gick hemmot tänkte jag för mig själv. Nu har jag hittat rätt.
Så där ja, kapitel 5. Gulliga ni kommentera!!! Annars är det inte roligt att skriva. Om alla sen dem har läsa skriver en kommentar blir det ju några stycken! ;)
Puss Erica ♥
Vill bara påminna..
Kom ihåg att fråga mig saker i blogresonse! Det tycker jag är jättekul. Det måste inte handla om novellen och inte om Eric heller, fråga om mig elr om ni vill veta något om vad som helst :) Jag svara på allt! ;)
Puss Erica <3
Without You I'm Nothing..♥ - Kapitel 4
Han tog tag i min hand och gick ut på gatan. Jag visste inte vart vi skulle men jag litade på honom, så jag följde bara efter. Han tittade bak på mig och sa "Du har väl inget annat som du ska göra, så du inte kan?" frågade han och stannade.
"Nej, absolut inte" sa jag snabbt.
"Haha, okej, vad bra då" sa han och skrattade.
"Men vart ska vi?" frågade jag fundersamt.
"Dedu, det får du snart de" sa han och blinkade med ena ögat.
"Nej, absolut inte" sa jag snabbt.
"Haha, okej, vad bra då" sa han och skrattade.
"Men vart ska vi?" frågade jag fundersamt.
"Dedu, det får du snart de" sa han och blinkade med ena ögat.
Eric's perspektiv:
Jag visste faktiskt inte riktigt var jag skulle, jag tänkte bara skoja lite med henne. Men då fick jag syn på en brygga ute vid vattnet, där kan vi ju sätta oss, tänkte jag för mig själv. Jag fortsätta och hålla henne i handen, den var så varm och mjuk.
"Är det dit vi ska?" frågade hon plötsligt.
Jag tittade bak på henne.
"Ja, vi ska till bryggan" sa jag och log.
"Men vad ska vi göra där?" undrade hon.
Det hade jag ju inte kommit på än, så jag svarade inte på frågan utan satte mig ner på bryggan och Nathalie satte sig bredvid mig.
"Vad fint det var här!" sa hon och tittade rakt in i solen.
"Visste är det" sa jag och tittade på henne.
"Vad tittar du på?" frågade hon och tittade på mig.
"På dig" sa jag och log mot henne.
"Varför då?" frågade hon och tittade upp mot solen igen.
"För att du är fin" sa jag och tittade upp mot solen jag med.
Hon svarade inte, tänk om hon inte tyckte om mig?
Nathalie's perspektiv:
Sa precis Eric Saade att han tyckte jag var fin?! Kan det verkligen vara sant. Tyckte han det?
"Menade du verkligen det?" frågade jag och tittade nervös på honom.
"Att du är fin menar du?" sa han och tittade på mig.
"Ja" sa jag.
"Men det klart, varför skulle jag ljuga?" sa han och log varmt mot mig.
"Jag vet inte, du kanske säger så till alla dina fans" sa jag men ångrade mig direkt.
Varför sa jag så, idiot. Nu kanske han tror att jag inte gillar honom! Men det gör jag ju. Det har jag alltid gjort, men nu känns det som att jag gillar han på ett annat sett än var jag gjorde förut.
"Alla är ju fina" sa han och tittade ner i vattnet. "Men det är något med dig" sa han och tittade på mig och log.
"Vad är det då?" frågade jag lugnt.
"När du såg mig inne i affären, var du så speciell och fin. Du tog det så lugnt när du såg att det var jag" sa han och tittade på mig.
"Du är inte som alla andra" sa han och tog min hand.
Eric's perspektiv:
Undrar vad hon tänker på? Undrar om hon tycker om mig lika mycket som jag tycker om henne? För jag tycker ju faktiskt om henne. Jag visste inte att man kunde tycka så mycket om en människa efter att bara ha träffat än en gång. Men så var det med Nathalie, hon var inte som alla andra och inte på ett dåligt sett som var helt underbar.
*
När vi hade suttit på bryggan ett tag, gick vi där ifrån. Medan vi gick tittade jag på henne och jag kände att hon tittade på mig med lite då och då.
"Tittar du på mig nu med?" frågade hon och vi stannade.
"Ja, vill du inte att jag ska göra det?" frågade jag och tittade frågande på henne.
"Jo, men det känns så konstigt att jag är här med dig" sa hon och tittade på mig.
"Varför det?" frågade jag och tittade fundersamt på henne.
"Men hallå, du är Eric Saade!" sa hon och tittade på mig och nästan gapade.
"Du är killen alla tjejer vill ha. Du har ju allt. Och nu står jag här med dig, hur ska jag kunna låta bli att tycka att det är konstigt?" sa hon och tittade frågande på mig.
"Jag är precis som vem som helst" sa jag och log mot henne.
"Nej. Du är inte det. Du är Eric Saade!" sa hon och det verkade som att hon inte var helt säker på att det var på riktigt.
Nathalie's perspektiv:
Var jag verkligen här?
"Men nu är du här med mig och det är på riktigt" sa han och log varmt mot mig.
"Ja, jag får väl tror på det då" sa jag och tittade på honom.
Jag kände att han kom närmade mig och tog mjukt tag i mina händer och tittade på mig. "Du är jättefin Nathalie" sa han och jag kunde inte fatta att han verkligen sa så innan hans läppar kom närmare mina.
Så det var kapitel 4! Var det okej? Vill ni fortfarande ha mer?
Om ni är duktiga att kommentera så kommer det ett till kanske två kapitel till idag!
Så jag vill ha iaf 10 kommentarer! Så tipsa era kompisar att läsa min novell, så kommer det fler idag!
Kommentera! :)
Puss Erica ♥
Jag visste faktiskt inte riktigt var jag skulle, jag tänkte bara skoja lite med henne. Men då fick jag syn på en brygga ute vid vattnet, där kan vi ju sätta oss, tänkte jag för mig själv. Jag fortsätta och hålla henne i handen, den var så varm och mjuk.
"Är det dit vi ska?" frågade hon plötsligt.
Jag tittade bak på henne.
"Ja, vi ska till bryggan" sa jag och log.
"Men vad ska vi göra där?" undrade hon.
Det hade jag ju inte kommit på än, så jag svarade inte på frågan utan satte mig ner på bryggan och Nathalie satte sig bredvid mig.
"Vad fint det var här!" sa hon och tittade rakt in i solen.
"Visste är det" sa jag och tittade på henne.
"Vad tittar du på?" frågade hon och tittade på mig.
"På dig" sa jag och log mot henne.
"Varför då?" frågade hon och tittade upp mot solen igen.
"För att du är fin" sa jag och tittade upp mot solen jag med.
Hon svarade inte, tänk om hon inte tyckte om mig?
Nathalie's perspektiv:
Sa precis Eric Saade att han tyckte jag var fin?! Kan det verkligen vara sant. Tyckte han det?
"Menade du verkligen det?" frågade jag och tittade nervös på honom.
"Att du är fin menar du?" sa han och tittade på mig.
"Ja" sa jag.
"Men det klart, varför skulle jag ljuga?" sa han och log varmt mot mig.
"Jag vet inte, du kanske säger så till alla dina fans" sa jag men ångrade mig direkt.
Varför sa jag så, idiot. Nu kanske han tror att jag inte gillar honom! Men det gör jag ju. Det har jag alltid gjort, men nu känns det som att jag gillar han på ett annat sett än var jag gjorde förut.
"Alla är ju fina" sa han och tittade ner i vattnet. "Men det är något med dig" sa han och tittade på mig och log.
"Vad är det då?" frågade jag lugnt.
"När du såg mig inne i affären, var du så speciell och fin. Du tog det så lugnt när du såg att det var jag" sa han och tittade på mig.
"Du är inte som alla andra" sa han och tog min hand.
Eric's perspektiv:
Undrar vad hon tänker på? Undrar om hon tycker om mig lika mycket som jag tycker om henne? För jag tycker ju faktiskt om henne. Jag visste inte att man kunde tycka så mycket om en människa efter att bara ha träffat än en gång. Men så var det med Nathalie, hon var inte som alla andra och inte på ett dåligt sett som var helt underbar.
*
När vi hade suttit på bryggan ett tag, gick vi där ifrån. Medan vi gick tittade jag på henne och jag kände att hon tittade på mig med lite då och då.
"Tittar du på mig nu med?" frågade hon och vi stannade.
"Ja, vill du inte att jag ska göra det?" frågade jag och tittade frågande på henne.
"Jo, men det känns så konstigt att jag är här med dig" sa hon och tittade på mig.
"Varför det?" frågade jag och tittade fundersamt på henne.
"Men hallå, du är Eric Saade!" sa hon och tittade på mig och nästan gapade.
"Du är killen alla tjejer vill ha. Du har ju allt. Och nu står jag här med dig, hur ska jag kunna låta bli att tycka att det är konstigt?" sa hon och tittade frågande på mig.
"Jag är precis som vem som helst" sa jag och log mot henne.
"Nej. Du är inte det. Du är Eric Saade!" sa hon och det verkade som att hon inte var helt säker på att det var på riktigt.
Nathalie's perspektiv:
Var jag verkligen här?
"Men nu är du här med mig och det är på riktigt" sa han och log varmt mot mig.
"Ja, jag får väl tror på det då" sa jag och tittade på honom.
Jag kände att han kom närmade mig och tog mjukt tag i mina händer och tittade på mig. "Du är jättefin Nathalie" sa han och jag kunde inte fatta att han verkligen sa så innan hans läppar kom närmare mina.
Så det var kapitel 4! Var det okej? Vill ni fortfarande ha mer?
Om ni är duktiga att kommentera så kommer det ett till kanske två kapitel till idag!
Så jag vill ha iaf 10 kommentarer! Så tipsa era kompisar att läsa min novell, så kommer det fler idag!
Kommentera! :)
Puss Erica ♥
Lite om mig...
Eftersom att ni inte vet så mkt om mig så tänkte jag göra ett litet test och lägga upp, så får ni veta lite mer om mig! Låter det bra? :)
OM MIG:
Har du bra självförtroende? - jo, gansa så bra
Hur ser din framtid ut? - sångerska (vill jag iaf)
Dricker du alkohol? - nej
Är du envis utav dig? - kanske ibland
Skulle du säga att du är kaxig? - ibland, men det måste man få vara någon gång dåodå
Har du mer än 5 par skor? - ja
Vilket stjärntecken har du? - fisk
Vart föddes du? - sjukhuset
På vilka ställen har du bott på? - hemma
Vart bor du just nu? - Sverige
Vad gillar du mest hos dig själv? - min röst
SKOLAN:
Tuggar du tuggummi? - nja, ibland
Gör du dina läxor? - ja
Känner du dig ensam? - ibland
Vad kallar dom dig i skolan, populär eller opopulär? - fråga inte mig, fråga mina kompisar
Trivs du i skolan? - ja
Vilket är ditt favoritämne? - musik!
Sms'ar du på lektionerna? - har hänt
KÄRLEK:
Har du pojk/flickvän? nepp
När senast var det du kysste någon? - ett tag sedan
När senast var det du kramade någon? - i torsdags
Hur många gånger har du varit kär? - vet inte
Har du varit otrogen någon gång? - nej
Har du varit på en blind-date? - nej
Vad vill du att en kille/tjej ska ha? - personligthet
UTSEENDE:
Hur lång är du? - 167 cm
Är du stolt över hur du ser ut- ja, oftast
Vad har du för frisyr? - blond, mellanlångt
Har du tandställning? - ja, jag har ju det
Vilken hårfärg har du? - blond
Vilka skor använder du just nu? - har väl inga skor på mig nu :p
Har du bytt stil någon gång? - ja
Brukar folk klaga på dig? - nej, inte vad jag vet..
Hur skulle du vilja att ditt hår såg ut? - långt!
VÄNNER:
Har du någon bästa vän? - nej, jag har flera
Vad brukar du och dina vänner göra? - skratta och prata
Vilket är det bästa minnet du har med en vän? - jag har för många för att välja ett
Kan du umgås med fler än en i taget? - självklart!
Har du vänner som du bara känner via internet? - nej
MUSIK:
Vilket musikgenre lyssnar du oftast på? - pop
Vilken är din favoritlåt just nu? - alla Eric's låtar!
Nämn någon med samma musiksmak som dig? - Maja
Gillar du Lady Gaga? - helt okej
Har du Spotify? - ja
ANTINGEN ELLER:
Fanta eller Coca Cola? - CocaCola
Öl eller cider? - cider
Göteborg eller Stockholm? - Sthm
Vinter eller sommar? - vinter
Dag eller natt? - natt
Vänner eller pojk/flickvännen? - vänner
Seriös eller oseriös? - beror på när och var
Brunett eller blondin? - båda
Havet eller poolen? - poolen
Dator'n eller TVn? - dator
Några få bästa vänner eller flertalet "vanliga" vänner? - flera vanliga
MSN eller mobil? - mobil
ÖVRIGT:
Läser du några bloggar? ja
Har du något som du skulle vilja göra som du ännu inte gjort? - du skulle bara veta!
Om du fick likna en kändis, vem skulle det vara då? - Molly Sandén, hon är så fin!
Har du problem med invandrare? - nej
Röker du? nej
Vilka länder har du besökt? - haha, Sverige :p
Nämn 3 saker du aldrig skulle klara dig utan? - kompisar, familj och ERIC SAADE!
Har du åsikter om folk som du inte känner? - jag känner dom ju inte, så ja det klart man har
Vet du om det går rykten om dig? om du vet, vilka? - ingen aning
Vem har grym humor? - Eila
Så nu kanske ni vet lite mer om mig! Om ni undrar något så blir jag jätteglad om ni frågar mig på blogresponse! Så gör det, jag svarar! ;)
Puss på er <3
OM MIG:
Har du bra självförtroende? - jo, gansa så bra
Hur ser din framtid ut? - sångerska (vill jag iaf)
Dricker du alkohol? - nej
Är du envis utav dig? - kanske ibland
Skulle du säga att du är kaxig? - ibland, men det måste man få vara någon gång dåodå
Har du mer än 5 par skor? - ja
Vilket stjärntecken har du? - fisk
Vart föddes du? - sjukhuset
På vilka ställen har du bott på? - hemma
Vart bor du just nu? - Sverige
Vad gillar du mest hos dig själv? - min röst
SKOLAN:
Tuggar du tuggummi? - nja, ibland
Gör du dina läxor? - ja
Känner du dig ensam? - ibland
Vad kallar dom dig i skolan, populär eller opopulär? - fråga inte mig, fråga mina kompisar
Trivs du i skolan? - ja
Vilket är ditt favoritämne? - musik!
Sms'ar du på lektionerna? - har hänt
KÄRLEK:
Har du pojk/flickvän? nepp
När senast var det du kysste någon? - ett tag sedan
När senast var det du kramade någon? - i torsdags
Hur många gånger har du varit kär? - vet inte
Har du varit otrogen någon gång? - nej
Har du varit på en blind-date? - nej
Vad vill du att en kille/tjej ska ha? - personligthet
UTSEENDE:
Hur lång är du? - 167 cm
Är du stolt över hur du ser ut- ja, oftast
Vad har du för frisyr? - blond, mellanlångt
Har du tandställning? - ja, jag har ju det
Vilken hårfärg har du? - blond
Vilka skor använder du just nu? - har väl inga skor på mig nu :p
Har du bytt stil någon gång? - ja
Brukar folk klaga på dig? - nej, inte vad jag vet..
Hur skulle du vilja att ditt hår såg ut? - långt!
VÄNNER:
Har du någon bästa vän? - nej, jag har flera
Vad brukar du och dina vänner göra? - skratta och prata
Vilket är det bästa minnet du har med en vän? - jag har för många för att välja ett
Kan du umgås med fler än en i taget? - självklart!
Har du vänner som du bara känner via internet? - nej
MUSIK:
Vilket musikgenre lyssnar du oftast på? - pop
Vilken är din favoritlåt just nu? - alla Eric's låtar!
Nämn någon med samma musiksmak som dig? - Maja
Gillar du Lady Gaga? - helt okej
Har du Spotify? - ja
ANTINGEN ELLER:
Fanta eller Coca Cola? - CocaCola
Öl eller cider? - cider
Göteborg eller Stockholm? - Sthm
Vinter eller sommar? - vinter
Dag eller natt? - natt
Vänner eller pojk/flickvännen? - vänner
Seriös eller oseriös? - beror på när och var
Brunett eller blondin? - båda
Havet eller poolen? - poolen
Dator'n eller TVn? - dator
Några få bästa vänner eller flertalet "vanliga" vänner? - flera vanliga
MSN eller mobil? - mobil
ÖVRIGT:
Läser du några bloggar? ja
Har du något som du skulle vilja göra som du ännu inte gjort? - du skulle bara veta!
Om du fick likna en kändis, vem skulle det vara då? - Molly Sandén, hon är så fin!
Har du problem med invandrare? - nej
Röker du? nej
Vilka länder har du besökt? - haha, Sverige :p
Nämn 3 saker du aldrig skulle klara dig utan? - kompisar, familj och ERIC SAADE!
Har du åsikter om folk som du inte känner? - jag känner dom ju inte, så ja det klart man har
Vet du om det går rykten om dig? om du vet, vilka? - ingen aning
Vem har grym humor? - Eila
Så nu kanske ni vet lite mer om mig! Om ni undrar något så blir jag jätteglad om ni frågar mig på blogresponse! Så gör det, jag svarar! ;)
Puss på er <3
Måste kanske säga det
Det som jag skriver i min blogg är inte på riktigt, bara på hittat av mig ;)
Tack för alla kommentarer! Fortsätt så!! :)
Puss Erica <3
Tack för alla kommentarer! Fortsätt så!! :)
Puss Erica <3
Without You I'm Nothing.. ♥ - Kapitel 3
Precis då såg jag att hon bara var kanske 50 meter ifrån oss. Jag ropade på hon och stängde av mobilen. När hon tittade upp såg hon först sur ut, men sen när hon såg att det faktiskt var Eric som stod bakom mig, började hon springa mot oss. Jag såg på henne att hon var väldigt förvånad och jätteglad också såklart!
"Hej" sa jag när hon hade kommit fram till oss.
Hon svarade inte, utan bara stirrade på Eric. "Hallå" sa jag och ruskade om henne.
"Va!" sa hon, utan att slita blicken från Eric.
"Hejsan" sa Eric och log mot henne.
Jag puttade till Sara lite så att hon skulle sluta stirra. "Ja, hej" sa hon.
Eric började skratta. "Ska vi gå då?" frågade Eric och tittade på mig och log.
"Ja, visst" sa jag och log mot honom.
När vi kom in på Wayne's var det inte så mycket folk, så vi tog ett bord ganska långt in, tog av oss jackorna och gick för att köpa någonting att fika. Sara gick bredvid mig och Eric framför oss.
"Kan du fatta att vi är och fikar med Eric Saade!" sa hon ivrigt.
"Haha, näe det kan jag inte" sa jag och skrattade.
"Så, vad vill ni ha?" frågade Eric när vi hade kommit fram till honom.
Vi båda tittade på honom.
"Vet inte" sa vi munnen på varandra.
"Haha, okej. Då väljer jag" sa han och log vamrt.
"Okej" sa vi.
"Ni kan gå och sätta er så fixar jag det här" sa han och log mot oss.
Så vi gick och satte oss vid vårat bord och väntade på att han skulle komma. Vi sa inget till varandra, utan bara satt där och flinade. Efter en liten stund kom Eric med vårat fika.
"Nu kan vi börja fika" sa han och tittade på oss.
"Tack så mycker" sa vi och log mot honom.
"Ingen orsak" sa han och flinade.
När vi hade fikat klart och lärt länna varandra lite bättre, var Sara tvungen att gå hem, för hon skulle åka bort i morgon, till sina kusiner i Göteborg. Jag gav henne en kram och sa hejdå, hon gick en kram av Eric också och sen kunde hon nästan inte gå. Eric började skratta när han såg hur hon gick.
"Så vad ska vi göra då?" sa han och tittade lurigt på mig.
Alltså jag kunde bara inte sluta titta på honom, han var så himla fin! Och nu frågade han vad vi skulle göra. Tänk att jag är ute på stan med Eric Saade! Jag kunde bara inte fatta det.
"Jag vet inte" sa jag och tittade fundersamt på honom.
"Jag vet" sa hon och log.
"Vadå?" frågade jag.
Han tog tag i min hand och gick ut på gatan. Jag visste inte vart vi skulle men jag litade på honom, så jag följde bara efter. Han tittade bak på mig och sa "Du har väl inget annat som du ska göra, så du inte kan?" frågade han och stannade.
"Nej, absolut inte" sa jag snabbt.
"Haha, okej, vad bra då" sa han och skrattade.
"Men vart ska vi?" frågade jag fundersamt.
"Dedu, det får du snart de" sa han och blinkade med ena ögat.
Det vart inte så långt, men nu har ni jju fått 3 kapitel idag! Hoppas att det var okej?
Kommentera och ställ frågor i blogrespones!! Och tipsa era kompisar om min blogg om ni tkr den är värd att läsa förstås :)
Puss Erica ♥
"Hej" sa jag när hon hade kommit fram till oss.
Hon svarade inte, utan bara stirrade på Eric. "Hallå" sa jag och ruskade om henne.
"Va!" sa hon, utan att slita blicken från Eric.
"Hejsan" sa Eric och log mot henne.
Jag puttade till Sara lite så att hon skulle sluta stirra. "Ja, hej" sa hon.
Eric började skratta. "Ska vi gå då?" frågade Eric och tittade på mig och log.
"Ja, visst" sa jag och log mot honom.
När vi kom in på Wayne's var det inte så mycket folk, så vi tog ett bord ganska långt in, tog av oss jackorna och gick för att köpa någonting att fika. Sara gick bredvid mig och Eric framför oss.
"Kan du fatta att vi är och fikar med Eric Saade!" sa hon ivrigt.
"Haha, näe det kan jag inte" sa jag och skrattade.
"Så, vad vill ni ha?" frågade Eric när vi hade kommit fram till honom.
Vi båda tittade på honom.
"Vet inte" sa vi munnen på varandra.
"Haha, okej. Då väljer jag" sa han och log vamrt.
"Okej" sa vi.
"Ni kan gå och sätta er så fixar jag det här" sa han och log mot oss.
Så vi gick och satte oss vid vårat bord och väntade på att han skulle komma. Vi sa inget till varandra, utan bara satt där och flinade. Efter en liten stund kom Eric med vårat fika.
"Nu kan vi börja fika" sa han och tittade på oss.
"Tack så mycker" sa vi och log mot honom.
"Ingen orsak" sa han och flinade.
När vi hade fikat klart och lärt länna varandra lite bättre, var Sara tvungen att gå hem, för hon skulle åka bort i morgon, till sina kusiner i Göteborg. Jag gav henne en kram och sa hejdå, hon gick en kram av Eric också och sen kunde hon nästan inte gå. Eric började skratta när han såg hur hon gick.
"Så vad ska vi göra då?" sa han och tittade lurigt på mig.
Alltså jag kunde bara inte sluta titta på honom, han var så himla fin! Och nu frågade han vad vi skulle göra. Tänk att jag är ute på stan med Eric Saade! Jag kunde bara inte fatta det.
"Jag vet inte" sa jag och tittade fundersamt på honom.
"Jag vet" sa hon och log.
"Vadå?" frågade jag.
Han tog tag i min hand och gick ut på gatan. Jag visste inte vart vi skulle men jag litade på honom, så jag följde bara efter. Han tittade bak på mig och sa "Du har väl inget annat som du ska göra, så du inte kan?" frågade han och stannade.
"Nej, absolut inte" sa jag snabbt.
"Haha, okej, vad bra då" sa han och skrattade.
"Men vart ska vi?" frågade jag fundersamt.
"Dedu, det får du snart de" sa han och blinkade med ena ögat.
Det vart inte så långt, men nu har ni jju fått 3 kapitel idag! Hoppas att det var okej?
Kommentera och ställ frågor i blogrespones!! Och tipsa era kompisar om min blogg om ni tkr den är värd att läsa förstås :)
Puss Erica ♥
Frågar!
Ni får jättegärna fråga mig frågor i blogresponse!! Så gör det vetja! Svarar på allt! :) ♥
Puss Erica ♥
Sötisar! ♥
Tack så jättemkt för att ni kommenterar! Ni är så söta! Fortsätt med det, jag lovara att det kmr ett till kapitel lite senare idag! ♥
Puss på er ♥ :)
Puss på er ♥ :)
Without You I'm Nothing..♥ - Kapitel 2
Men då kom jag på att det är ju Farsdag snart. Eller det är ju nästan en hel månad kvar men man kan ju börja titta ut någonting redan nu. Så jag började titta lite på tröjor, och jag hitta faktiskt en grå T-shirt som jag tror skulle kunna passa på pappa. Men det kanske bara var vad jag tycket, så jag gick fram till en kille som hade solglasögon och en huva över huvudet, han kanske var ett par kanske tre år äldre än mig? Och frågade vad han tyckte om T-shirten.
”Ursäkta” sa jag.
”Men vad tycker du om den här tröjan? ” sa jag lite försiktigt.
Han vände sakta på huvudet och tittade på mig.
”Jo, den var fin” sa han.
”Tror du den skulle passa på min pappa?” frågade jag.
Han vände sig om igen. ”Det gör det säkert” sa han och log.
”Du vänta nu lite” sa jag.
”Du är ju Eric Saade! ” sa jag uppspelt.
"Ja, det är jag" sa han och log.
"Men shit" sa jag och visste inte vad jag skulle göra.
"Ta det lugnt" sa han och titta lugnt på mig.
"Kan jag få en autograf? " frågade jag, helt uppspelt.
"Ja men visst" sa han och log.
"Vill du ha en kram? " frågade han.
"Klart jag vill" sa jag glatt.
Jag kunde inte fatta att det var sant, jag stod här med självaste Eric Saade! Jag började känna hur min mage gjorde ont, jag hade blivit ännu mer hungrig nu. Jag tittade upp på Eric och precis då kurrade min mage. Nej! Tänkte jag vad pinsamt.
"Är du hungrig?" frågade han och flinade.
"Haha, ja" sa jag och log.
"Jag med" sa han.
"Ska vi gå och ta en fika?" frågade han och tittade på mig.
Jag tittade med förvånade ögon på honom och jag såg att han väntade på ett svar. Men jag gick inte fram ett ljud, frågade Eric Saade mig om jag ville fika med han?!
"Så vill du det?" frågade han ingen och tog mig på axeln.
"Va. Ehh. Ja, det klart jag vill" sa jag.
"Okej. Kul. Vart ska vi gå?" frågade han och log.
"Vet inte" sa jag.
"Vi kanske kan gå till Wayne's" sa han och tittade på mig.
"Ja, det kan vi göra!" sa jag glatt, tittade upp på honom och han log.
Men gud så snygg han är! Tänkte jag när vi gick mot Wayne's, jag kan inte fatta att jag ska fika med ERIC SAADE! Det är helt sjukt. Sen kom jag att tänka på Sara, vart hade hon tagir vägen? Jag tittade mig runt samtidigt som vi gick.
"Letar du efter någon?" frågade han och tittade åt samma håll som jag.
"Va, jag min kompis Sara, hon är också här" sa jag och fortsatte titta om jag kunde se henne någon stanns.
"Okej, men då kanske du kan ringa till henne och fråga om hon vill följa med och fika lite" sa han och log mot mig.
"Ja, det kan jag göra" sa jag.
Jag slog Saras nummer, det kom tre signaler innan hon svarade. "Hej, det är Sara"
"Hej, det är är Nathalie" sa jag.
"Hej, vart är du?" sa hon.
"Jag är utanför Wayne's" sa jag glatt.
"Men vad gör du där själv?" frågade hon förvånat.
"Men jag är inte själv" sa jag och började skratta lite svagt.
"Vem är du med då?" frågade hon och hon hördes nästan lite sur.
"Jo, det är så att jag träffade Eric Saade inne på en affär här och nu ska vi fika lite" sa jag och tittade på Eric.
"Men, haha. Jättekul." sa hon uttråkat.
"Men det är sant" sa jag.
"Okej, så när du kom in i affären så kom Eric Saade fram till dig och frågade om du ville fika med honom?" sa hon och hördes ännu surare.
"Nä, inte precis" sa jag.
"Jag frågade han vad han tyckte om en tröja som jag tänkte köra till pappa i Farsdags present" sa jag och tittade på Eric igen.
"Säkert" sa hon.
"Men kom bara hit så får du se" sa jag.
Precis då såg jag att hon bara var kanske 50 meter ifrån oss. Jag ropade på hon och stängde av mobilen. När hon tittade upp såg hon först sur ut, men sen när hon såg att det faktiskt var Eric som stod bakom mig, började hon springa mot oss. Jag såg på henne att hon var väldigt förvånad och jätteglad också såklart!
"Hej" sa jag när hon hade kommit fram till oss.
Hon svarade inte, utan bara stirrade på Eric. "Hallå" sa jag och ruskade om henne.
"Va!" sa hon, utan att slita blicken från Eric.
"Hejsan" sa Eric och log mot henne.
Jag puttade till Sara lite så att hon skulle sluta stirra. "Ja, hej" sa hon.
Eric började skratta. "Ska vi gå då?" frågade Eric och tittade på mig och log.
"Ja, visst" sa jag och log mot honom.
Vad tycker ni? Är det bra elr dåligt?
Snälla, söta ni.. Kommentera! Då blir jag jätteglad och så kanske det kommer fler kapitel då..? ;)
Puss Erica ♥
Without You I'm Nothing.. ♥
Jag vaknade med ett ryck av att mobilen ringde, jag skyndade mig att svara.
”Hej, det är Nathalie” sa jag och gäspade.
”Hej, god morgon” det var Sara, min bästa-kompis.
”Gomorron” sa jag och gäspade igen.
”Vad hade du tänkt att gör idag då?” frågade hon.
”Vet inte” sa jag lugnt.
”Då vet jag vad vi kan göra” sa hon uppspelt.
”Okej, vad då?” frågade jag.
”Vi kan åka in till stan” sa hon glatt.
”Jag vet inte” sa jag.
”Jo kom igen nu” sa hon.
”Okej då” sa jag tillslut när hon hade tjatat ett tag.
Jag tog på mig ett par jeans, linne och en tjocktröja eftersom det är vinter och kallt. Sen gick jag ner till köket och tog en macka och ett gals juice. Sminkade mig lite och gick över till Sara, som bor mittemot. Jag knackade på dörren och Sara öppnade med ett stort leende.
”Hejsan!” sa hon glatt.
”Hej” sa jag, fortfarande väldigt trött.
”Så ska vi gå?” frågade hon.
”Okej” sa jag.
Vi gick ner för gatorna och in i centrum, dit vi skulle. Jag visste inte vad vi skulle göra inne i stan nu när det var så kallt ute, men jag följde bara efter Sara, som verkade vet precis vart hon skulle.
”Vart ska vi?” frågade jag.
”Vi ska bara gå runt lite och titta på lite julklappar” sa hon.
”Men det är ju bara oktober” sa jag förvånat.
”Jag vet, men det är bra att vara ute i god tid” sa hon.
”Jaha” sa jag bara lite förvånad.
När vi kommit in i centrum gick Sara rakavägen till Cubus. Jag har ingen aning om vad hon skulle gör där, men jag följde med ändå. Vi gick runt där inne och tittade lite på kläder, men vi hittade inget vi ville ha, så vi gick ut ur butiken och gick in på H.M. Eller det var inte jag som bestämde det, det var Sara som gick först.
”Letar du efter något speciellt? ” frågade jag.
”Nej, hurså? ” frågade hon.
”Vet inte, jag bara undrade” sa jag.
”Okej” sa hon.
Vi gick runt i nästan alla butiker, men ingen av oss hittade något som vi ville ha. Så vi tänkte att vi skulle gå och ta en fika. Men innan det ville Sara gå in på Lindex, det var nog den ända butik vi inte hade varit in på, så hon gick in och kollade, jag orkade inte följa med inte så jag väntade utanför. Medan jag stod där och väntade blev jag ganska trött i benen, så jag gick in på ett fik och satte mig på en bänk och väntade tills hon kom. Det var ganska mycket folk ute idag, tänkte jag när jag satt där och tittade på alla som sprang omkring och kassar fulla händerna och såg stressade ut. Men kommer hon inte snart, tänkte jag. Tillslut orkade jag inte vänta mer, så jag gick in i en butik för män, varför vet jag inte. Det var ju inget jag skulle ha, men eftersom det inte fanns något annat att göra så spelade det inte så stor roll vad jag gjorde.
Men då kom jag på att det är ju Farsdag snart. Eller det är ju nästan en hel månad kvar men man kan ju börja titta ut någonting redan nu. Så jag började titta lite på tröjor, och jag hitta faktiskt en grå T-shirt som jag tror skulle kunna passa på pappa. Men det kanske bara var vad jag tycket, så jag gick fram till en kille som hade solglasögon och en huva över huvudet, han kanske var ett par kanske tre år äldre än mig? Och frågade vad han tyckte om T-shirten.
”Ursäkta” sa jag.
”Men vad tycker du om den här tröjan? ” sa jag lite försiktigt.
Han vände sakta på huvudet och tittade på mig.
”Jo, den var fin” sa han.
”Tror du den skulle passa på min pappa?” frågade jag.
Han vände sig om igen. ”Det gör det säkert” sa han och log.
”Du vänta nu lite” sa jag.
”Du är ju Eric Saade! ” sa jag uppspelt.
Så det här var mitt första kapitel, vad tycker ni? Bra elr dåligt? Mer elr inte? ;)
Kommentera! ♥
Puss Erica ♥
Novell!
Nu hade jag tänkt att jag skulle börja skriva noveller och lägga upp där på min nya blogg!
Hoppas ni ska tycka att dom är bra, så ni får jättegärna kommentera!! Då blir jag jätteglad! :)
Puss Erica <3
Hoppas ni ska tycka att dom är bra, så ni får jättegärna kommentera!! Då blir jag jätteglad! :)
Puss Erica <3
