---

Sara hade gått hem eller om hon skulle handla julklappar, det vet jag inte. Jag var kvar med Eric och tänkte vänta tills han slutade jobba så vi kunde göra nånting sen. Jag satt och lyssnade på när han sjöng inne i det lilla rummet. Det var så fint, han var så duktig. När han hade spelat in tre låtar var han klar och vi kunde gå.

"-Vad ska vi göra nu då?" han tog min hand och värmde den i sin.

"-Jag vet inte, vad vill du göra?" jag tittade upp på honom.

"-Kan vi inte åka hem till dina föräldrar och hälsa på dom?" han tittade ner på mig och log frågande.

"-Jo, det kan vi göra. Jag måste bara ringa och kolla så att dom är hemma" jag tog upp mobilen ur fickan och slog in mammas nummer. Det dig tre signaler innan hon svarade.

"-Hej gumman!" hon lät glad.

"-Hej mamma!"

"-Hur har ni det?" sa hon nyfiket.

"-Vi har det jättebra! Men vi undrar om vi kan komma?" jag tittade upp mot Eric som log medan jag väntade på svar.

"-Nu? Ja, det skulle vara jättekul"

"-Okej, vad bra, då kommer vi om tjugo minuter ungefär"

"-Vill in ha någon middag?" hon lät hoppfull. Jag kollade upp på Eric som hade hört vad hon frågat och nickade.

"-Ja, om det går bra så?" jag log glatt mot Eric.

"-Okej vad kul, då fixar jag det" vi lade på och vi fortsatte gå.

Eric släppte inte min hand på hela tiden medan vi gick till det lilla huset som jag också en gång hade bott i, för inte då länge sedan ändå och man tänker efter, bara ett par månader.


När vi kom fram till dörren, knackade vi på och det tog inte länge innan mamma kom och öppnade med ett stort leende på läpparna.

"-Hejsan! Det var länge sedan" både jag och Eric kramade henne och vi gick i i köket, där hon hade duckat upp maten till oss.

"-Men..Ska inte du äta?" jag tittade med undrande ögon på mamma.

"-Nej, jag har redan ätit" sa hon och gjorde en gest att vi skulle sätta oss.

Maten var jättegod, vi tackade för maten och gick upp till mitt gamla rum. Det luktade precis som det brukade göra när jag fortfarande bodde kvar här. Jag slängde mig på sängen och Eric var inte långt efter.

"-Vad fint ditt rum är" han tittade sig omkring i det lilla rummet.

"-Tack, men det är litet" han tog min hand och lyfte upp så den låg i hans knä.

Vi lade oss på sängen och tittade upp i tacket, Eric höll fortfarande min han i ett mjukt grepp. Jag rullade över så att jag låg på sidan och kunde se hur fin han är.

"-Eric.."

"-Mm, vad är det?" han rullade över på sida han med och tittade på mig med undrande ögon.

"-Förstår du hur glad jag är som har dig?" han log det vackraste leendet som fanns på denna jord.

"-Det är jag som ska vara glad att jag har dig" jag log och han kysste mig mjukt.

Det fanns ingen som jag älskade mer än honom och så somnade vi den kvällen.

---

Jag vet att nästan alla kapitel slutar lika...Men det är bara nu i början sen kommer det bli bättre! Men säga nu ALLA vad ni tycker alltså. KOMMENTERA!!!!! Vet också att det blev kort. Men kommer ett imorgon. ;)

Älskar er //Erica ♥